Målet var ett så kallat tredskomål, där den ena parten, i det här fallet Persson, inte svarat och inte kommer till rätten och därför automatiskt förlorar. I domen anges att Persson ska betala tillbaka drygt 377 000 kronor i felaktigt utbetalt barnbidrag, föräldrapenning samt sjukpenning, och kostnad för rättegången.

Men Gunilla Persson bor i Los Angeles i USA - det är i själva verket anledningen till att hon förlorade i rätten; hon har inte haft rätt till ersättningarna som utlandssvensk. Men sannolikt betyder det också, att Försäkringskassan inte kommer att få sina pengar, eftersom indrivningsavtal för den här typen av skulder inte finns med USA. Om Persson inte betalar frivilligt till Försäkringskassan, kan ärendet lämnas till Kronofogden, men där lär det ta stopp.

– Det är väldigt enkelt. Kronofogdens huvudsakliga uppgift är att hitta tillgångar i Sverige. Vi utreder om personen har inkomst, äger fordon, fastigheter, i Sverige. Om vi inte hittar något avslutar vi utredningen, säger Roger Westin, kronoinspektör på Kronofogdemyndigheten.

Det är skillnad på allmänna mål och enskilda mål. I allmänna mål, som obetalda studieskulder till CSN, skatteskulder, eller obetalt underhåll, kan Kronofogden ansöka om hjälp från utländska myndigheter. Men i "sociala återkrav", som den här typen av mål kallas, är Försäkringskassan enskild sökande och målet enskilt. Då kan inte Kronofogden driva in tillgångar utomlands.

– Om det inte finns tillgångar i Sverige har nog Försäkringskassan små utsikter att få något.

Två möjligheter kan återstå: att kassan hittar något inkassoföretag som har verksamhet också i USA, eller att den skuldsatte, i det här fallet Gunilla Persson, får inkomster i Sverige.

– Många som utvandrat har ju ändå någon form av anknytning till Sverige. Man kanske äger sommarstuga eller ger ut en bok här eller får pension eller någon annan ersättning från Sverige. Då kan vi utmäta, säger Roger Westin.