När kommunen eller en förvaltning gått in i stabsläge är det ganska allvarligt. Någon form av kris har uppstått, som förvaltningarna måste kunna hantera. Man stabsläge handlar inte bara om att tjänstemännen ska veta vad de ska göra, utan också om de fysiska lokalerna. I Katrineholm är målet att alla förvaltningar ska ha stabsrum, där man snabbt samlas när det råder stabsläge, och varifrån insatserna planeras och styrs.

Service- och teknikförvaltningen har ansvar för att många viktiga funktioner i samhället fungerar, och har gjort i ordning konferensrummet Bryggan i lokalerna på Västgötagatan, för att fungera som stabsrum.

– Vi kan aldrig veta vad som ska hända. Men vi behöver vara förberedda. Här i rummet finns mobilladdare, vevradio, dryck och energi i form av godis, pennor, tavlor att skriva på, säger Karin Engvall, avdelningschef på förvaltningen.

Artikelbild

Jörgen Ekman, IT-samordnare, Peter Henriksson, säkerhetschef och Karin Engvall, avdelningschef på service- och teknikförvaltningen vid en av informationstavlorna i stabsrummet.

Det analoga, som tavlor att skriva på, ökar chanserna att hålla ordning på stabsarbetet, säger hon.

– Man ska snabbt kunna sätta sig in i vad som sker och det ser man direkt på tavlorna.

Förvaltningen övade stabsläge vid vattenläckan vid Duveholmsgymnasiet i december 2017 och fick senare beröm för exempelvis informationsspridningen.

– Det handlar om att våga, att ta beslutet ”nu kör vi stabsläge”. Det värsta som kan hända om vi går i stabsläge en gång för mycket, är att vi får öva, säger Karin Engvall.

Vad är det då för kriser som kan uppstå?

– Största risken här i Katrineholm är transporter, till exempel farlig last på järnvägen. Välter en vagn med ammoniak kan det handla om utrymning. Då går det åt gubbar, transporter, mat. Omvärlden förändras, klimatet, det talas om elbrist. Men vi har ingen hamn, inget kärnkraftverk, ligger inte i något översvämningsområde, säger Peter Henriksson, säkerhetschef i kommunen.