– Höjningarna har helt enkelt varit för stora under senare år.

Det säger riksdagsledamoten Fredrik Olovsson (S) från Katrineholm, med anledning av den förändring som ska träda i kraft 2020.

Orsaken till skärpningen är att elnätbolagen under lång tid haft möjlighet till höga avgiftshöjningar. Framför allt kunder i lands- och glesbygd har fått allt högre notor.

KK kunde tidigare i veckan rapportera att priserna inom Tekniska verken-koncernen, som har monopol på elnäten i Katrineholm och Linköping, skiljer sig kraftigt åt.

Elnätkunderna i Katrineholm betalar i många fall dubbelt så mycket i fast abonnemangskostnad som kunderna i Linköping. Enligt bolaget är totalnätpriset, inklusive rörliga kostnader, mellan 25 och 65 procent högre i Katrineholm.

Energimarknadsinspektionen, Ei, ska se till att avgifterna som tas ut är rimliga. Marknadsdominerande Vattenfall, till exempel, har under de senaste fyra åren höjt priserna med 41 procent.

En mängd intresseorganisationer, bland andra Hyresgästföreningen och HSB, har länge ställt krav på den skärpning som regeringen beslutade strax före valet. Den kommer enligt Olovsson att förtydliga reglerna och leda till färre domstolsprocesser om bolagens intäktsramar. Kundkostnaderna ska som mest kunna pressas ner med cirka 20 procent, enligt miljö- och energidepartementet.

– Det kommer förstås att finnas skillnader i avgiften beroende på koncessionsområde, men också om elnätföretagen hittills har maximerat sitt uttag av avgift eller inte, säger Olovsson.

Med koncession avses det avgränsade område där ett bolag har ensam rätt att äga, förvalta och ta ut avgift för elnät. Kjell Dävelid, energirådgivare i Katrineholms kommun, har reagerat starkt på prisskillnaderna mellan Tekniska verkens koncessioner.

Oavsett hur den nya förordningen kan komma att påverka prisbilden i Katrineholm, tycker han att de två områdena borde slås ihop om det är juridiskt möjligt.

– För kunderna i Katrineholm skulle det göra en stor skillnad. Linköpingsborna skulle knappt märka något alls medan Tekniska verken skulle få samma intäkter.

Lovisa Fricot Norén, vd för nätföretagen i de två kommunerna, säger till KK att en sådan lösning inte är något Tekniska verken överväger eller har räknat på.