I en vildvuxen hage i Gersnäs finns ekar, björk och lind, både levande och döda. Fällda trädstammar, kvistar och ved ligger i högar på marken. För en förbipasserande kan det se skräpigt ut men det vore ett stort misstag att börja städa upp. Platsen är noga utvald för en speciell expedition den här sommaren. Ju mer orörd naturen är, ju bättre.

Här pågår en skalbaggsinventering, den första någonsin i Katrineholm. Det är Naturskyddsföreningen och Katrineholms kommun som har ett gemensamt projekt med att undersöka hur många olika arter skalbaggar det finns på orten. Tidigare har liknande inventeringar gjorts av fåglar, växter och svampar.

Det är Håkan Lernefalk, nu pensionär men tidigare miljöstrateg i kommunen, som tagit initiativet till projektet.

Artikelbild

Håkan Lernefalk har tagit initiativet till inventeringen av skalbaggar i Katrineholm och tittar på när entomolog Stanislav Snäll silar av en insektsfälla. Fällorna är uppsatta vid Gersnäs i Katrineholm.

Som expert har man anlitat Stanislav Snäll, entomolog, för att fånga in skalbaggarna, artbestämma och dokumentera resultatet. Inventeringen gäller skalbaggar som lever i ved.

– Vi ska försöka ta reda på vad som finns här. Naturens förutsättningar förändras hela tiden, säger Stanislav Snäll.

Han menar att det finns en stor okunskap om insekternas liv och den extrema torkan har gjort att mycket av ordningen i naturen har rubbats.

– Många arter kommer fram tidigare på grund av värmen. Alla sommararter väcktes samtidigt och fällorna var fulla redan i slutet av juni.

Artikelbild

Det gör att fåglarna får svårt att hitta mat hela sommaren och vissa insekter som är specialiserade och beroende av en viss typ av växt, står utan föda.

– Blir nästa år bra återhämtar naturen sig, men inte om torkan återkommer varje år.

Artikelbild

Stanislav Snäll laddar en ny fälla med glykol som konserverar insekterna.

Han har satt upp åtta insektsfällor i området. Alla är placerade i soligaste läget på stammen. Här är det mycket liv i rörelse av främst flugor, getingar och skalbaggar.

Brunguldbagge, rödrock, kamklobagge, stekelbock och barrlöpare är några av de arter han förväntas ha i kollektionen efter sommaren. I Gersnäs tror han sig kunna dokumentera 100-200 olika arter efter inventeringen.

Artikelbild

Det är inte bara skalbaggar som fastnar i insektsfällan

Många småkillar samlar på kryp men sedan tröttnar de. Jag lade aldrig av, jag bara fortsatte.

Stanislav Snäll
Artikelbild

Den datummärkta burken med insekter sparas i en kyl till i höst.

– Nästan varje inventering ger någon överraskning.

Han skulle gärna vilja hitta en läderbagge på den här platsen. Den beskriver han som en explosiv art som lever i gamla ihåliga ekar.

– Läderbaggen är en indikator på att området har mycket hög kvalitet utifrån naturvårdssynpunkt.

Stanislav Snäll har jobbat med skalbaggar sedan början av 90-talet. Insektsintresset har alltid funnits där men han valde att specialisera sig på just skalbaggar.

– Många småkillar samlar på kryp men sedan tröttnar de när de blir äldre. Jag lade aldrig av, jag bara fortsatte.

Han tycker att skalbaggar är spännande, vackra och intressanta och är inte rädd att jobba nära insekter som kan både bitas och stickas. I år gör han elva inventeringar i mellan-Sverige och på Öland.

Största hotet mot skalbaggarna menar han är människan, som förstör insekternas naturliga miljö. Veden som kan tyckas se skräpig ut är bostad och näring för en mängd skalbaggar och andra insekter, som i sin tur fungerar som nedbrytare och näring i naturens kretslopp. Får Stanislav Snäll som han vill så ska vi låta veden ligga kvar och inte elda upp den.