Under ett år faller 600–700 millimeter regn över Katrineholms tätort. Dagvattennätet suckar på sina håll av belastningen. I framtiden kan det bli värre än så.

I takt med att tätorten växer blir de hårda ytorna fler och de naturliga avrinningsytorna färre. Parallellt går klimatet mot varmare och blötare tider. Enligt SMHI beräknas årsmedelnederbörden i Katrineholm i framtiden öka med upp emot 25 procent. På vinter och vår kan den bli ännu högre.

De riktigt kraftiga dygnsregnmängderna kan komma att öka med 35 procent under en timmes nederbörd.

Artikelbild

Stora delar av Katrineholms dagvattennät är underdimensionerat för att klara riktigt stora regn. Vid extrema nederbörder är risken för mycket allvarliga översvämningsproblem stor på de mest utsatta ställena.

– Vi vet inte om det blir så. Men vi måste förbereda oss på det, säger Christer Wigerblad, chef VA process vid Sörmland vatten och avfall AB.

I stället för att sitta lugnt i båten, arbetar både vattenbolaget och kommunen nu intensivt och på flera olika plan för att hitta förebyggande insatser mot översvämningar. Ett sätt är att som Sörmland vatten ta datavetenskapen till hjälp.

I höstas inleddes en kartläggning som bygger på att simulera effekterna av både stora regn – 10- och 20-årsregn – och extrema regn upp till 100-årsregn på olika platser i tätorten. Hittills har Norr och Logistikcentrum översvämningsmodellerats.

– Ett väldigt bra verktyg, säger Wigerblad om beräkningssystemet som utformats av företaget DHI.

Artikelbild

Lasstorpsdikets är en svag länk i dagvattenhanteringens kedja. Vid koloniområdet riskerar det att svämma över kraftigt vid stora nederbördsmängder.

– De har data om hela vårt dagvattennät, alla kartor med uppmätta markhöjder och vattennivåer, data om marktyper. Det ska ge en så bred bild av verkligheten som möjligt.

Genom att utsätta specifika områden av staden för olika typer av simulerade regn, kan Sörmland vatten se var dagvattennätet svämmar över, vilka vägar och gator som är i riskzonen, vilka bebyggda områden som drabbas. Resultatet kan sedan omsättas i en åtgärds- eller beredskapsplan.

På Norr har tre avgörande flaskhalsar i avrinningen till Näsnaren konstaterats i rör under Bievägen och på två ställen under järnväg.

– En stor del av dagvattennätet i tätorten är inte anpassat för att klara ett tioårsregn. Men det kan förebyggas på olika sätt genom åtgärder som fördröjer vattnet. Det jobbar vi mycket med.

Vid Logistikcentrum finns en damm med sådant syfte. Där visar simuleringarna inga översvämningar vid stora regn. Men i och omkring koloniområdet på Norr svämmar Lasstorpsdiket över mer eller mindre beroende på typ av regn.

Väster om Bievägen i Gersnäs visar simuleringarna tydliga översvämningsrisker i området där bostäder planeras att byggas.

– Där krävs öppna lösningar som diken och dammar och kanske ändra några hus placeringar. Men möjligt att bygga är det fortfarande.

Wigerblad tycker att simuleringen är ett utmärkt verktyg att använda i planeringen av tätortens utbyggnad. Men också för att hitta och åtgärda redan sårbara punkter.

– Vi planerar att simulera stora delar av centrala staden. Inom några år bör det vara genomfört.

Att byta ut dagens ledningsnät vore inte ekonomiskt försvarbart, säger Wigerblad som ingår i den dagvattengrupp som kommunen och Sörmland vatten har bildat för att följa upp arbetet med dagvattenhantering.

– Utbytestakten är cirka 200 år, en halv procent av nätet per år. Vi måste framför allt jobba med öppna dagvattenlösningar och fördröja dagvattnet.

Hur, finns det flera exempel på i handlingsplanen för dagvatten som kommunfullmäktige nyligen antog. Den pekar ut riktningen för arbetet med såväl dagens regnmängder som sannolika flöden i framtiden och påverkan av klimatförändringen.

Dagvattenplanen sträcker sig i första hand fram till 2021 och tar höjd för både den förväntade utbyggnadstakten av tätorten och fler kraftiga regn. Den ska också bidra till att minska risken för föroreningar.

A och o är att fördröja och filtrera dagvattnet så naturligt som möjligt innan det rinner ut i framför allt Näsnaren, Duveholmssjön och Djulösjön.

KK har tidigare rapporterat om planerna på att utreda möjligheten att skapa en eller flera konstgjorda våtmarker. Gröna tak, dagvattenkassetter, fördröjningsmagasin och dammar är fler exempel på hur dagvattensystemet kan avlastas.

– Vid de flaskhalsar vi har konstaterat kan man göra insatser som att lägga ner extra rör i marken. Det är något vi tittar på nu, till exempel för flaskhalsen under Bievägen.

Enligt planen är det viktigt inför nybyggnation av till exempel bostäder att dagvattenfrågan utreds redan i planarbetet, införlivas i exploateringsavtal och ingår i bygglovshanteringen. Nya byggnader bör höjdsättas för avrinningens skull och föroreningar ska i möjligaste mån förebyggas vid källan.

– Dagvattnet är en resurs och ska inte bara ses som ett problem. Det kan användas som rekreation genom dammbyggen och blir viktigt grundvatten när det infiltrerats, påpekar Christer Wigerblad.