40-åringen, som står åtalad misstänkt bland annat för inblandning för mordet vid Östra skolan i Katrineholm i maj 2017, avslöjade under polisutredningen att han arbetat som polisinformatör i flera år. I förhör säger han "jag riskerar mitt liv, min familjs liv för att berätta".

Att en person självmant berättar att den fungerat som informatör åt polisen är mycket ovanligt. Det normala - som i Uppdrag Gransknings dokumentär "Infiltratören" från 2011, där man anlitade en skådespelare för att spela informatör för att skydda den verklige informatören - är att informatörerna är mycket rädda för att bli avslöjade. Det finns information om att flera polisinformatörer som avslöjats har blivit mördade, bland annat en man som mördades i Hallonbergen 2017 och ett mordoffer som hittades nedgrävt i Västmanland 2003. I en intervju säger den kanske mest kände polisinformatören Peter Rätz, att flera informatörer mördats.

Informatörerna löper stora risker. Avslöjas de, kan de som avslöjats vilja hämnas. Måste de byta bostadsort eller fly landet, är det inte lagreglerat vem som betalar för det. Om polisen gör fel är det svårt för informatören att få rätt mot dem i domstol, utan att röja sin egen identitet. Ett undantag är just Peter Rätz, som fick 400.000 kronor av Justitiekanslern, när han tvingats bosätta sig utomlands efter att ha avslöjats i Sverige.

Enligt 40-åringens advokat, Mikael Abrahamsson, lever 40-åringen i reell fara nu sedan han berättat. I rätten har han tagit upp, att hans klient i kommer att behöva omfattande skydd av polisen om han släpps på fri fot. Abrahamsson har medvetet valt att inte sätta sig in i hur skyddet skulle organiseras.

"Jag har medvetet valt att ej inhämta kunskap om vilka skyddsåtgärder informatörer och deras närstående kan erhålla. Jag har valt detta så att “någon” ej genom mig skall kunna komma åt informatören eller närstående", skriver han i ett mejl till tidningen.