När kommunen i fjol tecknade avtal med Utsikt bredband AB och erbjöd fiberuppkoppling till landsbygden åsidosatte avtalet cirka fem procent av hushållen.

Byggnaderna bedömdes ligga för avsides från fiberstråken. De var enligt Utsikt ”kostnadsmässigt svåråtkomliga” och alltför osäkra kort när anslutningskostnaderna skulle pressas ner till tätortsnivå.

Nu är läget för de exkluderade fem procenten ett annat. Tillräckligt finns kvar i kommunens investeringspott på 50 miljoner kronor för att fiber ska kunna dras även till dessa.

Artikelbild

| Kommunens ambition är att alla som vill ha fiber på landsbygden ska ha fått det senast 2020.

– När vi nu har intresseanmälningarna från de 95 procenten har vi kunnat räkna på avstånden till de övriga. Det har gett oss ett mått för hur mycket mer som kan behöva dras. Osäkerheten är inte lika stor som om vi redan från början skulle ha vänt oss till 100 procent.

Det säger Michael Fransson Hofacker, kommunens bredbandssamordnare. Han känner tillfredsställelse över hur fibersatsningen har utvecklats. Den både tangerar och passerar regeringens nationella mål om 100 Mbit/s till 95 procent av befolkningen till år 2020, menar han.

– Vi visste inget om resultatet från början. Då vågades inte skjutas högre än 95 procent av landsbygden. 100 procent hade kunnat bli för dyrt för aktören.

Bland dem som förut utestängts från satsningen växer nu tillförsikten. Misstron mot kommunen och Utsikt har stundom varit stor. Enskilda hushåll har kritiserat hur Utsikt dragit upp fiberkartan och hanterat deras intresseanmälningar.

Artikelbild

| Siv Blixt Nordin och Anders Nordin vid ett möte med Utsikt bredband där de ifrågasatte varför de inte fått ett erbjudande.

Paret Nordin i Pålstorp, Julita, har känt sig mobbat och på märkliga grunder åsidosatt. Deras permanentboende exkluderades, samtidigt som strömlösa stugor och ödetorp i närheten erbjöds uppkoppling.

– Vi är jätteglada över att vi nu äntligen är med i matchen. Men det finns fortfarande de som inte fått något erbjudande, säger Siv Blixt Nordin.

Peter Alnerud är en annan landsbygdsbo som har tagit strid för fiber. Han bor i Glindran, Björkvik, på en väg där närmare ett dussin hushåll förbigicks i första erbjudandet.

– Det kändes som att de satt och kastade pil när kartan ritades: hus flera kilometer in från vår väg fick erbjudandet, men inte vi som finns samlade här. Men det är ett helt okej erbjudande vi fått nu. Det är väl resultatet av våra påtryckningar, tror han.

Erbjudandet till de fem procenten innebär att dessa kan teckna ett anslutningsavtal till samma kostnad som övriga hushåll som omfattas av fibersatsningen.

– Det känns på sätt och vis riktigt. Det är så mycket annat som kostar mer för oss som bor på landet, säger Siv Blixt Nordin.

De som ännu inte svarat bör göra det före den 1 mars. Det nuvarande priserbjudandet gäller till den 1 juni. Därefter kan en anslutning bli dyrare. Michael Fransson Hofacker bekräftar att det är oklart om alla har nåtts av anbudet, vilket är ett bekymmer.

– Det är viktigt att vi hjälps åt så att alla får möjligheten att svara. Det är också viktigt att de bland de 95 procenten som inte besvarat erbjudandet nu tänker över det och svarar.

Kommunens ambition är att ingen som vill ha fiberuppkoppling ska bli utan, oberoende av hur många som svarar och om anmälan kommer sent.

– Vi kommer att ta med alla, oavsett, säger bredbandssamordnaren.

[fakta nr="1"]

Hushållen som är sist ut hamnar inte nödvändigtvis sist i turordningen. Men risken för förseningar och grus i maskineriet finns, enligt Fransson Hofacker.

En uppenbar sådan är de osignerade markavtal med fastighetsägare som ännu inte gett tillstånd till grävning genom deras marker.

Det kan skapa problem för fiberspekulanter som är beroende av markägares välvilja för att alls kunna få en uppkoppling.

Kommunen uppmanar därför fastighetsägare som fått ett markavtalsförslag att skriva på och skicka in det – även om de säger nej till fiber för egen del.

– Det är förstås frivilligt. Men att hjälpa till med det skulle göra det möjligt för fler att ansluta sig och att vi blir klara snabbare.

De hushåll som var tidigt ute att anmäla sitt fiberintresse ligger av förklarliga skäl långt fram i kön. De som var allra först ska kunna ha fiber installerat före nästa årsskifte.

När de som hamnat på efterkälken kan ha fiber beror dels på markägarförhållanden, dels på i vilken ordning kablarna dras. Därtill kommer att kommunens upphandling av entreprenör ännu inte är klar.

– 2020 som slutår gäller fortfarande, påpekar Michael Fransson Hofacker.

Det är och förblir kabeldragning genom mark som gäller till alla fastigheter. En tidigare undersökning visade att trådlös access bara skulle nå 20 procent av de sista byggnaderna och bli en mycket dyr affär: mellan 170 000 och 336 000 kronor per hushåll.