Skalltorps gård föder upp nötdjur till slakt och odlar foder åt djuren. De brukar normalt slå vall tre gånger varje sommar.

– Vid den första skörden fick vi ungefär hälften av vad vi normalt får. Nästa skörd brukar vi göra i mitten av juli men nu finns det nästan inget att skörda, säger lantbrukare Oscar Dieden.

Betet på Skalltorps gård kommer att räcka i en vecka eller två, sedan får man börja använda vinterfodret. Men nödslakt är inte aktuellt just nu.

Artikelbild

"Alla är vi beroende av att bönderna kan producera kött" säger Anneli Hedberg (S), ordförande för service- och tekniknämnden. Till vänster Karin Engvall, avdelningschef service- och teknikförvaltningen. Till i mitten: Jan Edström, arbetsledare på service- och teknikförvaltningen.

– Vi gör allt för att slippa nödslakt, säger Oscar Dieden.

Nödslakt innebär att djuren avlivas på plats och bränns upp, något som vissa bönder tvingas till eftersom det inte finns mat till djuren och kön till slakterierna är långa.

På grund av torkan har Katrineholms kommun dubblerat beställningen av kött från Skalltorps gård och andra lokala leverantörer.

– Vi stödköper kött, så det kommer att bli mer lokalt kött i förskola, skola och äldreboenden till hösten, säger Karin Engvall, avdelningschef för service- och teknikförvaltningen.

På Skalltorp finns djur som är klara för slakt, tack vare stödköpet behöver slakten inte vänta och betet räcker längre.

– Det är bra. Jag önskar att fler tänkte på att konsumera svenskt kött i stället för importerat, säger Oscar Dieden.

Kommunen ska även låta lokala bönder slå gräs på deras mark.

– Vi träffas varje dag och tittar över vilka ytor som är möjliga att använda. Hittills har vi hittat tio, säger Karin Engvall.

Bönderna får titta på markerna och avgöra om gräset fungerar som foder, de får sedan själva slå gräset. Kommunen hör också av sig till dem som arrenderar deras marker.

– Privata markägare som vill erbjuda bönder att slå gräs får gärna höra av sig till oss, likaså bönder som är i behov av foder för eget bruk, säger Karin Engvall.

Vid Djulö finns exempelvis en igenväxt foderhage, där Skalltorps gård kommer att få slå gräset.

– Tanken är god, men för oss som har 170 djur är det av marginell betydelse, säger Oscar Dieden.