Flest utköp de senaste tio åren har kommunen gjort inom vård- och omsorgsförvaltningen, totalt 17 stycken för lite över 1,8 miljoner kronor. Det visar siffror som tidningen begärt ut från Katrineholms kommun.

Det år som toppar antalet utköp i kommunen är 2011 med tolv överenskommelser på knappt 1,5 miljoner kronor och på andra plats kommer förra året, 2018, då åtta överenskommelser gjordes till ett belopp av cirka 850 000 kronor.

[fakta nr="1"]

Artikelbild

Den enda förvaltning som inte haft några utköp alls det senaste decenniet är samhällsbyggnadsförvaltningen.

Totalt har 54 kommunanställda lämnat sina arbeten på tio år och i stället för fortsatt anställning fått en klumpsumma. 13 av dessa var så kallade rehabavslut, personal som fick sluta på grund av medicinska skäl.

Det enskilt högsta beloppet för en överenskommelse gjordes för en anställd på bildningsförvaltningen 2016 för 520 200 kronor.

Nästan 7,5 miljoner på tio år, hur ser du på det?

Artikelbild

Jarmo Heinonen är kritisk till utköp i kommunen, men förstår också att det kan vara bra med avslut för vissa anställda.

– Tittar man på den enskilda summan så låter det väldigt mycket, säger Susanne Sandlund som är ekonomi- och personalchef i Katrineholms kommun och frågar sig vidare:

– Men i jämförelse med vad? Om du jämför med andra kommuner, ligger vi högt eller lågt då? Vi är restriktiva med att göra överenskommelser och tror att vi ligger lågt.

Artikelbild

Jarmo Heinonen, ordförande i Kommunals sektion nordväst som innefattar Katrineholm.

54 anställda har slutat genom överenskommelser på tio år, hur ser du på det?

– Det beror ju på hur du lägger fram det. Det är drygt fem medarbetare per år på cirka 3200 anställda. Vi har också rehabavslut i det, där gör vi också överenskommelser för medarbetare som inte kan arbeta kvar av medicinska skäl.

Är det väl använda skattepengar, tycker du?

– Ja, vad är den alternativa lösningen? Det kan handla om tvister i en arbetsgrupp som ska kunna fungera för att vi ska kunna ge bästa möjliga service till våra medborgare.

Men vad tycker du själv om metoden att köpa ut en anställd?

– Vad är alternativet?

Att lösa problem inom förvaltningarna?

– Det är det vi gör också, det här är inte förstahandsvalet. Vi gör allt vi kan först och det är en lång process, sedan kan en överenskommelse vara en bra lösning för den enskilde medarbetaren, organisationen, men också för den service vi ska utföra åt medborgarna. Alternativet kan också vara långa prövningar i domstol, säger Susanne Sandlund.

– Jag kan inte säga att jag är helt emot sådana här lösningar, i enskilda fall är det en bra lösning. Men man ska vara väldigt varsam hur man hanterar det.

Är det någon gång som en överenskommelse inte har fungerat bra?

– Sett över hela mitt yrkesliv så har jag upplevt det, ja.

I din nuvarande roll som personalchef då?

– Nej, jag tycker oftast att vi löser det innan vi kommer fram till det här. Sedan är det en överenskommelse, där båda parterna ska vara överens.

Ser du en överenskommelse som ett misslyckande för kommunen som arbetsgivare?

– Jag tycker att alla avslut på det här sättet är en form av misslyckande, men man kan också vända på det och se att det ger möjlighet för medarbetare att gå vidare till något som passar dem bättre. Ett mynt har alltid två sidor. Vi vill ju behålla våra medarbetare.

[fakta nr="2"]

När tidningen talar med fackförbundet Kommunal, som organiserar många anställda inom kommunen, så påpekar de genast att de inte ingår några avtal om utköp.

– Vi gör aldrig några överenskommelser med arbetsgivaren utan det är enskilda överenskommelser mellan anställda och arbetsgivare, säger Jarmo Heinonen, ordförande i Kommunal nordväst.

Beslutet är alltså alltid medlemmens, även om facket finns till stöd.

– Vi tittar alltid på vad lagar och avtal säger, säger Jarmo Heinonen. Om vi accepterar att man köper ut folk så har vi ju frångått vad vår avtalsbok säger.

Vad anser du om metoden att köpa ut anställda?

– I vissa fall är det väl anställda som tycker att det kan vara skönt med ett avslut, men vi är inte bekväma med det här utan vi tycker att man ska följa lagar och avtal.

Så kommunen gör det här för att runda lagar och avtal?

– Ja delvis, det kan också ha att göra med ett rehabärende, om det inte finns något jobb och man kan få exempelvis nio månaders lön med arbetsbefrielse. Vi är inte för det, men vi tittar på om det kan vara skäligt för vår medlem. Den enskilde medlemmen kan må sämre av att vara kvar på sin arbetsplats. Då blir det ju konstigt om Kommunal ska tvinga någon.

Är ett utköp ett misslyckande för en arbetsgivare?

– Ja, det vill jag nästan påstå. I en så pass stor kommun som Katrineholm som har så många medarbetare kan jag tycka att det borde finnas andra tjänster för dem som inte klarar av sina nuvarande.