– Svaren ger en fingervisning om hur otryggheten ser ut, det har vi nytta av när vi skapar aktivitetsplaner och åtgärdsplaner, säger Oscar Nissfolk, som ansvarat för medborgardialogen.
Svaren skiljer sig åt ganska mycket mellan de tre kommunerna.
I Katrineholm har 31 svarat att de känner generell otrygghet, följt av 18 svar som uttrycker att man oroar sig för inbrott, lika många oroas över droger. De platser, där man upplever oro, stämmer ganska väl överens med var många brott sker. 45 har sagt att de oroar sig på Stortorget, 25 har nämnt Lövatunneln och 16 har nämnt Nävertorp. Skolor nämns av 13 personer som platser där man är orolig för brott.
– Torget och Lövatunneln utmärker sig kraftigt. Där kan vi sätta in mer åtgärder, som att fotpatrullera mer i centrum, men vi har också dialog med till exempel Systembolaget.
Nävertorp och Nyhem upplevs av flera som otryggt, särskilt av inrikes födda.
– Men vi har också fått svar om att bilburna ungdomar åker på Oddergatan och skriker rasistiska tillmälen. Otryggheten upplevs från två håll. Det behövs integration, kanske en ny mötesplats som lockar alla, säger Nissfolk.
I Flen är medborgarna oroliga för rån (35 svar), droger (20 svar) och stölder (13 svar). Där sticker Resecentrum och Centrum ut tydligt, som platser där man oroar sig.
– Tunneln och parken runt Resecentrum upplevs som mest otrygga. Där behöver vi lägga mer energi och vara mer synliga. Det handlar ofta om yngre män i grupperingar, som många upplever som otrygghetsskapande där.
I Flen pekas också Salsta ut som ett otryggt område.
– Återigen är det integration, eller brist på integration som vi ser och hör i resultatet.
I Vingåker däremot, är det inbrott som oroar flest, 24 svar nämner det. 18 oroar sig för stölder, 17 för trafiken och 15 för otryggheten i stort. Bland områden pekas Vannala ut som ett otryggt område i åtta svar och landsbygden i sex svar.
– I Vingåker är det vår uppgift att visa att trenden dalar när det gäller inbrott och stölder.
Trafiken är också ett orosmoment i Vingåker, särskilt oroas man för fortkörning vid skolor, men också för hastigheten på vägarna 214 och 52.
– Vi ska vara synliga på fler platser och vi kan också hålla trygghetsvandringar. Då går representanter från polisen, kommunen, fastighetsbolag och privatpersoner runt och tittar på sådant som belysning och buskage. När det gäller trafiken bör vi försöka komma ut mer i kransorterna, så de också får sin dos av kontroller, sammanfattar Oscar Nissfolk.
Ett nytt sätt att arbeta ute i bostadsområden är att införa särskilda områdespoliser, som ska lära känna området och personer, som kan upplevas som otrygghetsskapande. Andra sätt är låg tolerans mot fylleri, till exempel genom tätare krogkontroller.