– Vi har många problem, det är vårt uppdrag i socialnämnden att ta reda på problem. Men just när det rör hedersrelaterat våld har det ökat mycket, säger Marie-Louise Karlsson (S), socialnämndens ordförande i Katrineholm.

På en enda helg nyligen, när hon hade beredskap för att fatta akuta beslut, som hon och vice ordförande i nämnden turas om med, hade hon tre ärenden som rörde barn och ungdomar som utsatts för hedersrelaterat våld. Det handlar oftast om flickor.

– När barn far illa och hotas att bli bortgifta vid 13-14 års ålder, kanske skickas iväg och paras ihop med någon, det är inte bra.

Hon har svårt att säga exakt hur många ärenden det handlar om.

– För några år sedan var det nästan ingenting. En månad nu är det kanske ingenting. Sedan en helg är det tre ärenden. Jag har ju inte varit ordförande så länge, men när jag pratar med tjänstemännen säger de också att det är ett växande problem.

Barnen utsätts dels för hot och dels för våld. Ibland kontaktas socialförvaltningen av barnen själva, oftast kommer orosanmälningar från skolorna. Det händer också att andra närstående slår larm.

– Jag vet att skolor hör av sig. Det förekommer att vi hämtar i skolan, för att inget ska hända barnen. Vi är tacksamma när vi får anmälningarna, det vore helt förödande för de här unga om de skickades iväg.

För socialnämnden och -förvaltningen handlar det i akutskedet om att placera barnen någonstans där de är trygga. Ibland har barnen farit så illa att det krävs ett konsulentstött familjehem. Det är dyrare, berättar Marie-Louise Karlsson, men behövs i vissa fall. Barnen placeras alltid i andra kommuner.

– De måste vara på hemlig ort, de får absolut inte bli hittade.

Har barnen utsatts för våld eller hot görs alltid polisanmälan.

När den akuta faran för barnen är över vidtar arbetet med familjerna.

­– Det handlar om att utbilda och stötta föräldrarna i att vi inte gör så här i Sverige. Vi har familjecentralen som möter familjer, där det finns möjlighet att diskutera och väva in de svenska lagarna och det svenska samhället. Ibland förstår föräldrarna ingenting av hur det kunnat bli som det blivit. Men förhoppningen är att föräldrarna ska förstå. Då kan man kanske återförenas.

Marie-Louise Karlsson vill inte peka ut något särskilt ursprungsland, för de personer som blir aktuella i utredningarna om hedersrelaterat våld.

– Det finns många länder där traditionen finns.

Generellt i de ärenden, som rör hedersrelaterat våld, handlar det om flickor som kontrolleras och begränsas i sin vardag och i sitt livsutrymme, enligt Linda Qvarnström, avdelningschef på socialförvaltningen.

– De allra flesta föräldrar har regler för sina barn för att skydda och vägleda dem till att bli starka och självständiga individer. I de här ärendena handlar det mer om att reglera och kontrollera utifrån att skydda familjens anseende, heder och det är ofta knutet till flickans sexualitet, säger hon.

Syskon och släktingar beordras att kontrollera flickorna.

– De begränsas även vad gäller tillgång till mobil och sociala medier.

99 procent av anmälningarna kommer från skolan, som Linda Qvarnström beskriver som den enda plats, där de utsatta barnen och ungdomarna har en fristad.

När det gäller barn och unga i åldrarna 0 till 18 år och antalet orosanmälningar om hedersrelaterat våld som kommit in var det 26 stycken 2017 och tio stycken 2018. Det kan jämföras med åren 2014-2016, med sex anmälningar sammanlagt.

För vuxna, 18 år och uppåt, förekommer inte orosanmälningar på samma sätt och det är svårare att räkna.

­– I dag har vi sju skyddsplaceringar och fem av dem är på grund av hedersrelaterat våld. Generellt handlar det om hot om tvångsgifte, alternativt att en man och en kvinna som vill leva ihop hotas av respektive familjer eller släkter, säger Linda Qvarnström.