– Anledningen till att vi fortfarande finns kvar beror på att vi har en bred verksamhet och att den är på barnens egna villkor, säger Bengt Sunesson, en av eldsjälarna bakom Djulö 4H.

Under söndagen kunde barnen testa olika aktiviteter som ponnyridning, tipspromenad, åka veterantraktor eller klappa alla djur.

Det är en utmaning för 4H att engagera ungdomar till styrelseposterna. Men det är desto lättare att få medlemmar till djurverksamheten.

Artikelbild

Syskonen Dmitrij och Alexandra Slaganova är från Katrineholm. Under 100-årsfirandet på 4H har de förutom att mata får hälsat på hästar, kaniner, tuppar och lamm. Dimitrij tycker att fåren är lite läskiga och håller sig helst på tryggt avstånd bakom storasyster. Sen ska de gå och bada.

– Nästan alla barn tycker om djur. Någon att prata och kela med. Någon som tar emot deras omsorg. Kontakten med djur utvecklar barnens empati, säger Bengt Sunesson.

Sommartid kan barn få ha sina kaniner inkvarterade på 4H. Men alla barn har inte möjlighet att ha husdjur hemma.

– Det är inte ovanligt att ett husdjur blir ett alltför stort ansvar. Eller så blir någon familjemedlem allergisk, säger Bengt Sunesson.

Djulö 4H-gård består av en handfull låga, rödmålade trähus, en gårdsplan och hagar för får och hästar. Bakom ett av husen finns ett hönshägn. Barn i alla åldrar strövar omkring på området.

Artikelbild

Liam Gesner-Furuhagen och Elwira Zeipel. Liam Gesners favoritdjur är kanin. "I nästa liv vill jag vara kanin eller katt" säger han.

– Hönsen och kaninerna är populärast, säger Elin Sotkasiiva, 20 år. Hon är chef för lägerverksamheten och började själv på 4H redan som sjuåring.

4H har ett ledarsystem som innebär att äldre barn hjälper yngre barn. På detta sätt kan de utveckla sin ansvarskänsla och organisationsförmåga.

– Det roligaste med att jobba här är att få lära barn och ungdomar om djur. Och att man träffar nya människor, säger Elin Sotkasiiva.

Djulö 4H firar tillsammans med föreningen JUF (Jordbrukarnas ungdomsförening) som bland annat har bruksridning, traktorplöjning och skogskörning.

– Urbaniseringen har förändrat samhället på många sätt. Barn har inte längre en naturlig kontakt med djur. På 1950-talet var det i princip bara att gå in i närmsta ladugård. Sedan dess har mycket förändrats, säger Olle Ekström, ordförande för Södermanlands JUF.