Polisen möter ungdomar i bÄde glada och allvarligare sammanhang. NÀr tidningen tar bilder med Mattias Klingström inför artikeln om ungdomar som rekryteras kommer ett stort gÀng andra ungdomar fram och vill ta selfies med honom.
- Ăr du kĂ€ndis, frĂ„gar en flicka.
Ungdomarna pÄ bilden har inget samband med artikeln i övrigt.
â Vi ser att unga hanterar narkotika, som vi misstĂ€nker pĂ„ uppdrag av Ă€ldre kriminella. Jag har inget antal, men det Ă€r ett flertal, sĂ€ger Mattias Klingström, kommunpolis i Katrineholm, Flen och VingĂ„ker.
I det hÀr lokalpolisomrÄdet rör det sig inte om de yngsta barnen, som polisen pÄ andra hÄll sett, utan snarast om ungdomar frÄn 15 Är och uppÄt.
â I vĂ„rt omrĂ„de har vi inte barn i Ă€nnu lĂ€gre Ă„ldrar. Inte Ă€n, och vi hoppas att vi kan undvika det.
De som rekryterar de unga Àr Àldre kriminella.
â Vissa av dem missbrukar narkotika sjĂ€lva, men det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga att alla gör det.
Bland de unga finns ocksÄ nÄgra, som sjÀlva missbrukar.
Kontakter, bÄde mellan sÀljare och köpare, men ocksÄ mellan sÀljare och andra sÀljare, sker ofta via sociala medier, sÀger kommunpolisen. Narkotikan det handlar om Àr frÀmst cannabis, men ocksÄ kokain och kristall. FörsÀljningen sker ute pÄ stan, gÀrna pÄ lite undanskymda platser.
â Lockelsen för ungdomarna som dras in Ă€r att man ser att de Ă€ldre kriminella har lite mer pengar, att det ger, i deras ögon, status att vara kriminell. De kriminella ser ungdomarna som nĂ„gra att utnyttja.
Ungdomarna lockas med sÄdant som mat, pengar, klÀder, mobiler.
Mattias Klingström uppfattar att de som missbrukar narkotika begÄr fler mÀngdbrott som stölder. Men han tror ocksÄ att den som hjÀlper tyngre kriminella med smÄjobb löper risk att dras in i grövre brottslighet.
Rekryteringen av de unga Àr ett problem pÄ nationell nivÄ, som uppmÀrksammas sÀrskilt av polisen just nu. Det polisen vill Àr att vÄrdnadshavare och andra vuxna runt ungdomarna ska vara vaksamma pÄ signaler, som kan tyda pÄ att ungdomarna rekryterats.
â Har barnen mer pengar? Har de nytt umgĂ€nge? Har de saker som förĂ€ldrarna inte har köpt? Har de nya klĂ€der? Ăndrar de beteende?
Saker tonĂ„ringarna har, kan ocksĂ„ ge signaler. Om en extra telefon plötsligt dyker upp, till exempel. Mattias Klingström vill uppmuntra vĂ„rdnadshavare till att hĂ„lla extra utkik och prata med barnen och ungdomarna â och kontakta polisen om man har misstankar eller behöver rĂ„d.
â Det kan vara svĂ„rt att hitta balansen hur mycket man ska "vara pĂ„" sina barn. Men det Ă€r viktigt att prata med dem. Vad sĂ€ger de nĂ€r man frĂ„gar vilka de umgĂ„s med? Man kan ofta fĂ„ ganska bra kĂ€nsla för nĂ€r de pratar sanning och inte. Prata ocksĂ„ med deras kompisars förĂ€ldrar.