â Det kan i vĂ€rsta fall kosta en ung mĂ€nniskas liv, sĂ€ger Anna.
Under de Är hon har levt med psykisk ohÀlsa har hon hunnit ta del av mycket inom vÄrden, berÀttar hon.
â Det har varit pĂ„ gott och ont.
En sak som ofta kan brista, enligt Anna, Àr kunskapen om och bemötandet mot personer med psykiska besvÀr.
â Det kan finnas fördomar om personer med psykisk ohĂ€lsa bland vĂ„rdpersonal. Och bemötandet kan vara vĂ€ldigt olika, ofta kan det bero pĂ„ vem som jobbar, sĂ€ger Anna.
De problem, som brister i bemötande och kunskap om psykisk ohÀlsa kan orsaka, kan bli sÀrskilt mÀrkbara för de patienter med psykiska besvÀr, som hamnar pÄ akutmottagningen i Katrineholm. SÄ kan det bli nÀr det psykiatriska jourteamet, som ska hantera akuta Àrenden, inte finns tillgÀngligt.
Den psykiatriska vÄrden i Katrineholm Àr uppbyggd sÄ att det finns en öppenvÄrdsmottagning, som dock bara har öppet under kontorstider.
VÄrdavdelningen lades ner för ungefÀr Ätta Är sedan.
Det psykiatriska jourteamet, som ocksÄ ska ta stÀllning till om en patient behöver trÀffa en lÀkare utanför kontorstid, Àr inte alltid bemannat.
Ăven pĂ„ de tider jouren Ă€r bemannad, kan en patient behöva komma till akuten, om till exempel en ordinerad behovsmedicin Ă€r slut och patienten plötsligt börjar kĂ€nna sig dĂ„lig.
Men man kan inte sÀga till en person i kris att gÄ och sÀtt dig och vÀnta i tre timmar.
Anna
LÀkare pÄ akuten fÄr dock inte skriva ut medicin till en person med psykisk ohÀlsa, det kan bara ansvarig lÀkare eller jourteamet göra.
â PĂ„ akuten kan personalen kontakta jourteamet, men det kan innebĂ€ra en vĂ€ntan pĂ„ nĂ„gra timmar för patienten, sĂ€ger Anna.
Just det hÀnde henne sjÀlv för nÄgra Är sedan och hon sÀger att den hÀndelsen hade kunnat kosta henne livet.
Hon vÀnde sig till akuten en kvÀll nÀr hon började kÀnna sig dÄlig och upptÀckte att hennes ordinerade behovsmedicin var slut.
â Jag kom in pĂ„ akuten med min medicinlista och blev tillsagd att sitta ner och vĂ€nta i nĂ„gra timmar. Men man kan inte sĂ€ga till en person i kris att gĂ„ och sĂ€tt dig och vĂ€nta i tre timmar. En person som kommer in med psykiskt lidande mĂ„ste kanske fĂ„ lugnande för att kunna sitta och vĂ€nta i nĂ„gra timmar. Och ett bra bemötande. Det kan vara vĂ€ldigt svĂ„rt för en person med psykiskt lidande att sitta ner och vĂ€nta i flera timmar pĂ„ att jouren ska komma ner. Det kan handla om sjĂ€lvmordstankar och som patient blir man helt utelĂ€mnad, sĂ€ger Anna.
Hon vill peka pÄ att det blir ett glapp i systemet hÀr, som behöver förÀndras, inte bara för patientens skull, utan Àven för personalens.
Fungerar det sÄ att patienter med psykisk ohÀlsa behöver vÀnda sig till akutmottagningen ibland, mÄste dÀr ocksÄ finnas kunskap och kompetens bland personalen för hur de patienterna behöver omhÀndertas, menar Anna.
â Jag ser utbildning som ett första viktigt steg. Det fĂ„r inte finnas nĂ„gra tveksamheter pĂ„ en vanlig akutmottagning kring att personalen inte vet hur de ska agera nĂ€r de möter personer med psykisk ohĂ€lsa. Cheferna pĂ„ akutmottagningen och psykiatrin behöver samarbeta mer för att det ska ske förĂ€ndring. Kropp och sjĂ€l hör ihop. Personer med psykiska besvĂ€r kan ocksĂ„ fĂ„ kroppsliga besvĂ€r som behöver kollas. Men det finns mĂ„nga med psykisk ohĂ€lsa som inte kan föra sin egen talan.
För Anna slutade den dÀr kvÀllen pÄ akuten i Katrineholm inte vÀl. Hon fick inte den medicinska hjÀlp hon behövde i tid och efter det följde nÄgra tuffa Är. I dag har hon fÄtt god hjÀlp, berÀttar hon och har balans i tillvaron. Men sedan den dÀr kvÀllen pÄ akuten har hon velat kÀmpa för förÀndring.
Under Ären som gÄtt har hon försökt fÄ till ett möte med berörda chefer, bland annat för att belysa behovet av utbildning för akutpersonalen.
â Jag drömmer om och har en tro pĂ„ att det gĂ„r att förbĂ€ttra saker, sĂ€ger Anna och berĂ€ttar att hon nu Ă€ntligen fĂ„tt till ett möte, dĂ€r hon fick framföra sina synpunkter och kĂ€nde att hon fick bra gensvar för sina tankar.
â I dag har vi ett samhĂ€lle dĂ€r psykisk ohĂ€lsa Ă€r allt mer förekommande och gĂ„r ner i Ă„ldrarna. NĂ€r man kommer till akuten som patient ska man fĂ„ ett bra bemötande, oavsett om man lider av en psykisk eller somatisk Ă„komma, sĂ€ger Anna.
Hon kÀnner sig tacksam mot bÄde akutmottagningens chef och chefen för psykiatrin i Katrineholm, som bÄda var med pÄ mötet.
â Det har varit svĂ„rt att fĂ„ till tidigare. Men jag Ă€r nu vĂ€ldigt glad över att vi kunde ha ett möte och tror att det kan vara positivt för alla.
Johan Hellström, verksamhetschef för psykiatrin, hÄller med om att vÄrdpersonal brister i tÄlamod och kunskap om psykisk ohÀlsa och sÀger att psykiatrin har ett utbildningsansvar.
Personer med fysiska och psykiska funktionshinder har ibland svÄrt att bli förstÄdda i den somatiska vÄrden, enligt Johan Hellström.
Han Àr verksamhetschef för psykiatriska kliniken pÄ Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset.
â I korthet vet vi att personer med olika typer av avvikande beteende inte alltid fĂ„r tillgĂ„ng till samma vĂ„rdutbud som âvanligaâ mĂ€nniskor. Det brister i kunskap och tĂ„lamod, sĂ€ger han och förklarar att divisionsledningen för psykiatri och funktionshinder ser att ledningen har ett utbildningsansvar i bemötandefrĂ„gor.
DÀrför planeras nu en utbildning som heter MHFA - Mental health first aid -, för personalen pÄ akutmottagningen i Katrineholm.
â Det vi i första hand tĂ€nkt oss Ă€r MHFA-utbildning inriktat pĂ„ vuxna. Det finns ocksĂ„ utbildning som riktar sig till andra Ă„ldersgrupper. Vi har Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara pratat om att planera in utbildningen. Det finns inget fĂ€rdigt schema Ă€nnu, sĂ€ger Johan Hellström
Alla kan gÄ utbildningen, förklarar han vidare.
Bakgrunden till utbildningen sÀger han Àr att Landstinget Sörmland under förra Äret gjorde en stor satsning dÀr flera utbildare utbildades i suicidpreventionskurser.
â Vi vill nu sprida dessa kunskaper genom att utbildarna ska hĂ„lla kurser för personal. Det Ă€r en sĂ„dan utbildning vi kommer planera in pĂ„ akuten pĂ„ Kullbergska och vi har tidigare pĂ„börjat motsvarande satsning i Nyköping, berĂ€ttar Johan Hellström.
Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef för akuten i Katrineholm berÀttar att hon och Johan Hellström har diskuterat hur de kan samverkan pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt mellan den somatiska akuten psykiatrin.
â SĂ„ som vi ser det kan ett sĂ€tt vara kompetensutveckling, sĂ€ger hon.
VÄrt mÄl Àr en jÀmlik vÄrd för alla. Det innebÀr för vÄrdpersonalen att fÄ insikt och förstÄelse för olika tillstÄnd. Jag upplever att vi kan fÄ kunskap av psykiatrin kring hur de arbetar för ett optimalt bemötande.
Vilken kompetens och vilka möjligheter har personal pÄ akutmottagningen idag nÀr det handlar om akutomhÀndertagande av personer med psykiska funktionshinder? Finns det nÄgra förbÀttringsomrÄden som du ser och kan peka pÄ?
â Vi har alla skiftande kompetens och erfarenheter. NĂ„gra har arbetat lĂ€nge andra Ă€r nyanstĂ€llda. VĂ„rdpersonalen har ett stĂ€ndigt lĂ€rande dĂ€r vi alltid behöver pĂ„fyllning av kunskaper i samverkan med andra kliniker. För mig Ă€r samverkan med andra kliniker, vĂ„rdgivare, huvudmĂ€n alltid viktigt. Detta för att jobba för vĂ„ra medborgare.
Ett enkelt exempel pÄ hur personer med psykiska funktionshinder kan ha svÄrt att bli förstÄdda i den somatiska vÄrden Àr enligt Johan Hellström att om man till exempel har en psykiatrisk kontakt sÄ kan kroppsliga symtom tolkas som Ängestorsakade i lite för hög utstrÀckning.
Johan Hellström har ÀndÄ av uppfattningen att psykiatrin har god tillgÀnglighet i Katrineholm.
â Sörmland har i jĂ€mförelse en vĂ€l utbyggd psykiatri som stĂ„r sig vĂ€l i jĂ€mförelser och vi har fina resultat i Nationella patientenkĂ€ten.
â Det finns sjĂ€lvklart alltid en risk att missförstĂ„nd kan ske, men vĂ„ra akutverksamheter Ă€r oftast inte överbelastade, utan det finns tid att prata och reda ut saker.
Anna Àr ett fingerat namn.