Sveriges kommuner och landsting gör öppna jämförelser av skolresultaten för att ge både skolpolitiker och tjänstemän möjlighet att jämföra och analysera statistiken och finna vägar att förbättra resultaten.
Siffrorna berättar bland annat om betygsresultat i olika ämnen och hur många som når behörighet till gymnasiet, men också om hur mycket pengar som läggs på varje elev. Årets jämförelser, byggda på grundskolestatistik från läsåret 2013/14, visar att Katrineholm när all statistik vägs samman hamnar på plats 274 av 290 kommuner när friskolorna räknas in.
Om bara de kommunala skolorna räknas blir platsen 267. Det visar att Katrineholm har påbörjat en mödosam klättring åt rätt håll; förra året var platsen 282 inklusive friskolorna.
En närmare titt på siffrorna ger vid handen att Katrineholms skolor har förbättrat resultaten på alla punkter som SKL tittat på.
– Det viktigaste är att det går framåt på olika parametrar, och att det är på bred front. Det borgar också för en långsiktighet, säger Helene Björkqvist, chef för bildningsförvaltningen, som tycker att det absolut viktigaste är att det går att se en förbättring av elevernas resultat.
Dock kvarstår faktum: meritvärdet för elever i årskurs nio ligger lägre och färre elever än riksgenomsnittet når kunskapskraven i alla ämnen i nian. De kommunala skolorna hamnar på plats 276 när kunskapskraven jämförs.
– Vi fortsätter och håller i vårt påbörjade utvecklingsarbete, säger Helene Björkqvist.
Katrineholm har sällskap av Vingåker på plats 285 och Flen på plats 280 när det gäller kunskapskraven. Att grannkommunerna hamnar lågt på rankningen är inte heller något nytt.
Helene Björkqvist tycker att SKL:s öppna jämförelser är bra för att kunna jämföra med andra kommuner i riket. Att ha ett mål för själva rankningen är dock ointressant ur elevperspektivet, konstaterar hon.
– Det finns bara ett mål, och det är att alla ska nå sina kunskapsmål. Nu har det vänt åt rätt håll. Men vi vill mer, naturligtvis.