Den vita käppen är många synskadades främsta hjälpmedel i vardagen, och har därmed också blivit en symbol för folk med nedsatt syn.
– Vi försöker uppmärksamma Vita käppens dag genom olika teman varje år, säger Lena Höjdevall, ombudsman i Synskadades riksförbund, SRF.
Under eftermiddagen gjorde hon tillsammans med representanter från det lokala förbundet, ett antal tjänsteman och politiker från Katrineholms kommun en inventering av några obevakade övergångställen i centrum.
En hel del synpunkter luftades under promenaden.
– Det är grått, sparsamt med kontrastmarkeringar och dåligt med orienteringspunkter på många ställen. Man vet inte om man befinner sig i gatan eller inte, säger Lena Höjdevall om skicket på övergångställena.
En plats som var i behov av förbättring var bland andra korsningen Drottninggatan/Djulögatan. Förutom att övergångställena kunde bli bättre markerade uppmärksammades även den tunga trafiksituationen på det som är tänkt att vara en gågata.
Enligt Lars-Ove Nederman, ordförande i SRF Katrineholm, är gångstråket som leder in mot Stortorget bra utmärkt med olika beläggning på stenarna.
– Problemet är att det ofta är blockerat av saker som står i vägen. Då tvingas jag ut i kullerstenen och har inget att gå efter, säger han.
Enligt Håkan Stenström från samhällsbyggnadsförvaltningen försöker kommunen ha en kontinuerlig dialog med alla berörda organisationer i målet mot en mer tillgänglig stad.
Fastighetsägarna är själva skyldiga att stå för enklare åtgärder för att göra publika lokaler tillgängliga för alla, och det är något som kan gå olika fort, menar Håkan Stenström. Kommunens tillgänglighetsbudget ligger på cirka 4 - 500 000 kronor per år. Att göra om en gatupassage går på cirka 70 000 kronor. Att sätta vita markeringar på stolpar och trappor går på 500-1000 kronor per trappa.
– Vi har just nu prioriterat stråken runt sjukhuset och liknande. Vi har inte obegränsade resurser, men målet är att alla ska kunna ta sig överallt, säger han.