Svårt för VSR klara större kyrkbrand

Det viktigaste vid storbränder är det förebyggande arbetet, säger Marcus Asplund från VSR.

Marcus Asplund, chef för det förebyggande arbetet hos VSR, berättar om hur man skulle klara en storbrand likt Notre Dame-branden här.

Marcus Asplund, chef för det förebyggande arbetet hos VSR, berättar om hur man skulle klara en storbrand likt Notre Dame-branden här.

Foto: FRANCOIS GUILLOT

Katrineholm2019-04-16 15:15

Under måndagskvällen följde många nyhetsflödet, när medeltidskatedralen Notre Dame i Paris stod i lågor. Trots att katedralen till stor del består av sten, innehåller konstruktionen också mycket trä. Likadant ser det ut i äldre svenska kyrkor, säger Marcus Asplund, chef för det förebyggande arbetet hos Västra Sörmlands räddningstjänst, VSR.

– I de kyrkor vi har här är det oftast stengrund och trä invändigt. Tornen är i allmänhet inte i sten, utan består av träkonstruktioner med balkar. All inredning i kyrkorna är i trä. Det förekommer även trägolv, även om sten är vanligast, säger han.

Stenarna brinner inte, men spricker vid för höga temperaturer.

Han har själv varit vid Notre Dame och kan konstatera att det är en enorm kyrka.

– Det är inte så lätt att göra något åt branden då. Ändå lyckades de ju hämta massor av saker som fanns i kyrkan. Eftersom kyrkan är så stor måste det ha funnits utrymmen där det inte brann.

För brandmännen som ska in i bränderna är flera faktorer farliga.

– Värmen, lågorna, dem kan vi ta med vatten. För röken måste vi ha rökskydd. Men man ser ju ingenting, inte ens med lampor, på grund av rök och mörker.

Det närmaste Notre Dame man kan komma i VSR:s område är snarast Floda kyrka.

– Vi har inte kapacitet att klara en sådan brand, om den är fullt utvecklad när vi kommit fram. Vi har ganska lång körtid dit och har branden kommit upp i tornet kan vi nog ingenting göra. Men vi har automatlarm i alla kyrkor och hur snabbt vi upptäcker branden är helt avgörande.

Vid Notre Dame arbetade 400 brandmän. Men ännu viktigare än antalet brandmän är planeringen på förhand, säger Asplund.

– Har du inte gjort någon planering innan det börjar brinna har man ingen chans. Man måste planera – "brinner det går vi in där, vatten finns där, där finns en angreppsväg". För vissa objekt, som Ericsbergs slott, har vi insatsplanering.

Han är övertygad om att brandförsvaret i Paris haft insatsplanering för Notre Dame, precis som Stockholms brandförsvar har det för Stockholms slott.

– Prio ett är jättebra förebyggande verksamhet innan det börjar brinna. Man ska veta vad man ska skydda, hur man ska skydda, vem som ska göra vad. Finns det brandceller ska de hållas.

Att bomba Notre Dame med vatten, som USA:s president Trump uppmanade till, är Asplund tveksam till.

– Häller man vatten på taket rinner det bara bort, det är ju takpannor. Och kyler man stenen snabbt spricker den, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om