När kommunfullmäktige sammanträdde under måndagskvällen röstades förslaget om en ny detaljplan för Stortorget igenom. Om någon överklagan inte inkommer och detaljplanen vinner laga kraft, innebär det att det omdiskuterade bostadshuset kan bli verklighet.
Sedan några månader tillbaka har KD, L och SD arbetat hårt med att samla in namnunderskrifter för att stoppa bygget av ett nytt bostadshus på Stortorget. Hittills har omkring 1 600 av de 2 700 namn som behövs för en folkomröstning samlats in.
Nu visar det sig att insamlingen är ogiltig. I lagen om folkinitiativ, som det också kallas, framkommer följande beskrivning:
"Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser."
Men några andra uppgifter än för- och efternamn och bostadsort, samt ett kryss för om man är röstberättigad, har inte samlats in. Därför är namninsamlingen inte giltig. Beskedet lämnades av Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande, under måndagskvällen.
– Namninsamlingen uppfyller inte de lagkrav som ställs. I kommunallagen står det vilken information som ska finnas med för att kommunen ska kunna göra stickprovskontroller. Nu hade de inte fått ihop tillräckligt många namn, men om de hade gjort det hade det varit väldigt surt för alla som hade skrivit på, om man inte organiserat det på rätt sätt. Det är pinsamt, säger Johan Söderberg.
Joha Frondelius (KD), oppositionsråd, hävdar å sin sida att han har läst på ordentligt om hur ett folkinitiativ går till.
– Det är väldigt mycket tolkningar i det här. Jag har ringt till mina partivänner i Stockholm och de hänvisar till Sveriges kommuner och regioner. Det finns ingen särskild reglering som avser kontrollen av initiativtagarnas underskrifter. Det är alltså upp till respektive kommun eller region att bestämma hur denna kontroll ska gå till.
Han tycker att det är märkligt att personnummer ska finnas med.
– Just det här med personnummer är väldigt känsliga uppgifter. Att skylta med personnummer på listor som ligger på offentliga platser kan knappast vara till medborgarnas fördel med tanke på hur man använder personnummer till brottslighet. Fortfarande är det namnen och om man är röstberättigad som är det viktigaste, säger Joha Frondelius.
Borde ni inte ha kontrollerat skrivningen i lagen?
– Vi kollade vad som behövdes för ett folkinitiativ och fick fram att det handlar om för- och efternamn, var du bor och om du är röstberättigad. Jag fick länkar till SKR:s beskrivningar och då förutsatte jag att lagen från 1994 hade GDPR-säkrats. Är det så att kommunen inte accepterar det här så blir det ett förtroenderas mot medborgare som vill annorlunda. Om vi ska bli paragrafryttare blir det inget bra för framtiden. Jag räknade med att vi hade blivit anmälda om vi hade samlat in personnummer.
Trots att beslutet om detaljplanen är fattat är han inte främmande för att göra om namninsamlingen om det skulle behövas.
– Jag sammankallar KD, SD, C och L för att ta en diskussion om hur vi går vidare. Vi måste titta på om vi ska göra om namninsamlingen om kommunen nu begär det, säger Joha Frondelius.