Kommunkorven är ekologisk och närproducerad, tillverkad av råvaror från gårdar inom en 25-milsradie. Den har utvecklats av kommunens kostenhet tillsammans med tillverkaren, Mälarchark i Eskilstuna.
– Det är "snillen spekulerar" som ligger bakom den! Vi fick idén om en egen korv och började titta på om vi kunde söka EU-medel till den. Men det gick inte, så då hittade vi en samarbetspartner i Eskilstunaföretaget, berättar Katrineholms kostchef Camilla Wiström.
I våras fick alla förskolebarn, skolelever och de äldre på kommunens särskilda boenden smaka egentillverkade viltfärsbiffar från en av kommunens lokala leverantörer. Ur detta försök, och projektet Klimatsmart ekomat, växte idén om en "Kattneslang" fram.
Kommunkorven – som också går under det mer regionalt klingande namnet Sörmlandsfalukorven – har en högre kötthalt än den falukorv som normalt serveras i de offentliga köken; 69 procent jämfört med 62. Men den har ingen särskild katrineholmsk kryddning att tala om.
– Nej, nej. Men vi har varit med och tagit fram receptet, säger Wiström om fläsk- och nötköttkorven som är smaksatt med salt, socker, vitpeppar, muskot, paprikapulver, lök och kryddpeppar.
Kommunen köper på ett år ungefär 9 000 kilo av Lithells svensktillverkade falukorv. Kommunkorven kommer, om testet faller väl ut, att tillverkas i mindre kvantiteter och serveras mer sällan. Den kostar nämligen 20–25 kronor mer per kilo än de 36 kronor som vanlig falukorv går på.
– Men vi vill kunna servera en korv ibland med riktigt bra, närproducerade råvaror. Det ska också framgå varifrån köttet kommer, även om det blir från olika gårdar från gång till gång.