Han var Åsas rektor när Vidare startade. Kursen i Nyhemsområdet gjordes möjlig av samarbetet med kommunen och Katrineholms fastighets AB, KFAB.
Socialförvaltningen betalade den ena kurslokalen och rekryterade de första deltagarna. KFAB upplät den andra lägenheten mot kommunal kompensation för sociala merkostnader.
Nu har både kommunen och bolaget dragit sig ur. Folkhögskolan, som trots stora ekonomiska bekymmer har satsat 575 000 på kursen, har vänt sig till kommunledningen för hjälp med de 175 000 kronor som lokalerna kostar per år.
Reaktionen, uppger Lundin, har varit kallsinnig.
I ljuset av eldskenet från upploppen i Förortsstockholm, bloggade kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) att "det kan hända här också". Men varför tar då kommunen inte sitt ansvar? undrar Lundin.
Skolan har föreslagit kommunledningen att starta ett genomgripande arbete för områdesutveckling i Nyhemsområdet. Lundin exemplifierar med erfarenheterna från bland annat Hovsjöområdet i Södertälje. Där har kommunen med sitt bostadsbolag Telge Hovsjö aktivt arbetat sida vid sida med de boende för att öka tryggheten och få området på fötter.
I ett motsvarande Nyhemsprojekt hade kursen Vidare kunnat fungera som ett nav, menar förre rektorn.
- Men kanske ser man inte att det finns vinster att göra med att satsa på integration?
Varken Viadidakt, den kommunala förvaltning som ansvarar för integration och vuxenutbildning, eller KFAB tänker bidra till kursens överlevnad.
- Vi varken får eller kan gå in och betala en annan utbildningsanordnares kostnader, säger Gunilla Magnusson (S), ordförande i Viadidaktnämnden.
- Det är inte en kostnad som hyresrättskollektivet ska bidra till, tycker KFAB:s vd Ingemar Eriksson.
Oviljan rimmar illa med bilden som kommunen vill ge av att aktivt jobba för ökad integration, tycker Urban Lundin:
- Vill man vara populistisk, kan man jämföra med vad kommunen betalar för logistikcentrum-konsulten. Han drar väl ihop i månaden vad kursen kostar i årshyra.
Majoriteten av Vidare-kursens deltagare uppbär statliga studiemedel. Lundin och Helen Wolter befarar att flera av kvinnorna kommer att återgå i isolering och tvingas söka försörjningsstöd. Kostnaden för kommunen hamnar då i miljonklassen, påpekar de.
Wolter efterlyser långsiktighet och målmedvetenhet i kommunens integrationsarbete.
- Det finns en stor grupp människor som inte blir involverade i samhället, som aldrig möter svenskarna. De kan inte särskiljas från samhällsutvecklingen. Men jag ser inte att kommunen gör något åt det.