Vårtalare var den ena delen av årets eldsjälar – Cia Ronach – som talade om att "vår" kan vara två saker, dels årstiden och vår som i gemensam. Cia hoppades att till vår stad skulle alla vara välkomna oavsett om man kommer från en nära plats eller en annan världsdel. Den andra delen av Årets eldsjäl – Cias make Tomas – deltog i Valborgsfirande vid Värmbol.
I Stadsparken sjöng Katrineholms manskören. Av en av deltagarna har jag hört att en bra körröst är den som tillsammans med andra röster ger klang och djup i en sång.
I livet är det också viktigt att låta någon sticka ut, att låta andra vara på ett sätt man själv kanske inte är. I mitt arbete har jag förmånen att träffa många människor. Ofta får jag höra av den jag möter att man inte vill att andra ska tro att man tycker att man är märkvärdig eller att man är någonting. Men alla har ju något att berätta – oavsett om man har rest över hela världen eller bara några mil, om man har ett intressant jobb eller inte eller om man inte har något jobb alls. Det är just det att alla har en unik erfarenhet, tankar och drömmar.
Vi måste låta andra bli lyckliga igen efter att ha mist sin partner efter ett långt liv tillsammans, låta andra lyckas i sitt yrke eller entreprenörskap och låta andra vara nytänkande.
Nyckeln är väl att den som utvecklas inte gör det på andras bekostnad. Att vi hör och ser varandra. Att vi också vågar göra våra röster hörda och att vi respekteras för den vi är.
Både solisten och den med bra körröst behövs, så att säga. Och några som verkligen också behövs är alla ideella krafter, några av dem som arbetar för oss alla kan du läsa om i artikeln om Friluftsfrämjandet i Katrineholm. Och ett tack även till alla dem som förgyllde vår Valborgsmässoafton.
Skit i "Dunte" (det får du inte) och "Jante" (det kan jag inte).