Inga fler bråkiga mattetal eller barn som ägnar rasterna åt att gunga ända upp mot himlen. Det är lätt att känna vemod över en nedlagd skola, särskilt en högt älskad byskola.
Men samtidigt som föräldrarna och eleverna har gått vidare och bestämt sig för att inte se tillbaka, så får skollokalerna liv på ett nytt sätt. De blir nu till ett hem, och verkstäder för skulptören Hanna Stahle och keramikern och konstnären Mårten Medbo.
Än tycks barn som bor i närheten se skolan som något som tillhör dem. På gården utanför försöker några påsklovslediga barn skrapa bort snön under basketkorgen i hopp om att påskynda våren. Plötsligt börjar en pojke klättra uppför skolhusets brandstege. De vet förmodligen inte om att byggnaderna numera är i privat ägo.
Mårten Medbo går ut och pratar med dem, får lära sig var det brukar finnas många myggor på sommaren och var gömställena finns. Det nya ägarparet har själva varit med om en skolnedläggning på Gotland och vet hur ett helt samhälle kan påverkas. Det är två mycket sympatiska människor, nyfikna på sin nya hemkommun och miljön runt skolan, som så sakteliga ska finna sig tillrätta i utkanten av stan.
När Katrineholms-Kuriren hälsar på har det första, lilla, flyttlasset precis anlänt från lägenheten i Göteborg. Det finns säng och köksbord och saker som gör att det går att fungera hyggligt i ett hem. Under april väntas det stora lasset från Gotland, där familjen har bott i 23 år. Där har de tre barnen växt upp.
- Det är en viktig period i livet man lämnar, men det är också skönt att gå vidare och göra något annat, resonerar Hanna Stahle.
Nu byts kalkstenen och de vindpinade tallarna till sörmländsk omslutande skog. För skog finns det gott om runt Sjöholms skola, och lantisar är vad paret Stahle och Medbo vill vara. Att det är cykelavstånd till Stockholms- och Göteborgståget ser de som en enorm bonus efter att länge ha pusslat med logistiken. Det blev i längden för krångligt att bo på en ö men ha sitt dagliga värv på fastlandet.
- Barnen har flyttat hemifrån. Till slut var det bara för att komma hem till sitt hus som man åkte hem till Gotland, säger Hanna Stahle.
Som skulptör arbetar hon med offentlig konst över hela landet. Hon ställer ut ibland, och är även konsult för Statens konstråd och hänger konst på olika myndigheter. Både hon och hennes man reser mycket i jobbet.
Mårten Medbo fick 2010 en doktorandtjänst i konsthantverk vid högskolan för design och konsthantverk, HDK, i Göteborg. Han doktorerar på halvtid och ägnar sig åt konsten resten av tiden. Hans senaste utställning öppnade i februari på Svenska institutet i Paris.
När paret började söka bostad på fastlandet bestämde de sig för Sörmland, och fick så småningom tipset om en nedlagd skola i Katrineholm. Första gången de såg den var det höstrusk, och då är ingenting vackert. Men ändå.
- Det var svårt att sluta tänka på den, säger Mårten Medbo.
De tre skolbyggnaderna slog uppenbarligen an någon sträng hos både honom och Hanna Stahle, för nu sitter de i den gamla lärarbostaden på övervåningen i det hus där de tänker bo och arbeta på bottenvåningen.
- Det är en fantastisk miljö, tycker de båda.
I förstone blir det inga stora förändringar. Skolgården ska paret behålla ungefär som den är, kanske med undantag för några lekredskap som tas bort. De blivande arbetsutrymmena på bottenvåningen ska målas vita. Skolsalarna är enorma när de är tomma och ljuset flödar in genom de höga fönstren.
Mårten Medbo och Hanna Stahle har planer för de två andra skolhusen.
- Vi vill stycka av och sälja dem, försöka locka hit likasinnade som jobbar med kultur, säger Hanna Stahle.
De tänker sig hur som helst någon form av näringsverksamhet i husen, kanske kombinerad med boende.
Men allt detta ligger längre fram i tiden. Nu ser de fram emot att bo in sig och upptäcka vad Katrineholm har att ge. I vårsol, inte höstrusk.