Elever och personal i kommunens skolor hade anledning att göra ett glädjeskutt vid läsårets slut 2014; efter sju sorger och åtta bedrövelser sågs äntligen en förändring till det bättre i skolresultaten.
Utgångsläget var mycket lågt. Katrineholm har i åratal sett sjunkande resultat. Men i och med höstterminens betyg ses en liten, men långvarig och stabil, förändring till det bättre.
– Vi ser ett trendbrott, säger Anna Thörn, verksamhetschef på bildningsförvaltningen.
Sex av tio nior är enligt höstterminsbetyget behöriga till gymnasiet. Meritvärdet, den sammanlagda summan av betygspoängen, är ungefär detsamma jämfört med samma tid förra året.
Men allt fler nior når minst godkänt betyg i svenska, engelska, matematik och svenska som andraspråk. Särskilt märks bättre resultat hos pojkarna. På både Södra skolan, Tallåsskolan och Nyhemsskolan har pojkarnas gymnasiebehörighet ökat jämfört med höstterminen 2013.
Men även om en fortsatt ljusning ses, återstår mycket att göra. Det är en lång väg kvar till riksgenomsnitten i statistiken.
– Vi är inte nöjda. Vi vill mer, säger bildningsförvaltningens chef Helene Björkqvist.
Ökat samarbete skolor emellan och samordning kring exempelvis fortbildning för utvecklingen åt rätt håll. Magdalena Norin, rektor på Tallåsskolan, tycker att skolorna har blivit bättre på att se eleverna på individnivå. Det påverkar resultaten i rätt riktning.
Andreas Wetell, rektor på Södra skolan, ser att bildningsförvaltningens samarbete med socialförvaltningen kring projektet Samtid är framgångsrikt när det gäller att få de så kallade hemmasittarna att återgå till skolan.
Han framhåller att de nu aktuella resultaten är terminsbetyg. I juni står det klart om det finns skäl till nya glädjeskutt.
– Min magkänsla säger att det är mer positivt det här läsåret än förra året.