Så ska kommunen stoppa miljöbovarna

Skräpplockning kostar kommunen över två miljoner kronor per år. Mellan 22 och 30 april är det skärpplockardagar och då uppmanar kommunen privatpersoner, föreningar och företag att hjälpa till att hålla gatorna rena.

Maja Larsson, praktikant och Linda Aldebert, miljöstrateg och kommunekolog, står utanför Katrineholms besökscenter, där man kan hämta gratis sopsäckar och engångshandskar under skräpplockardagarna.

Maja Larsson, praktikant och Linda Aldebert, miljöstrateg och kommunekolog, står utanför Katrineholms besökscenter, där man kan hämta gratis sopsäckar och engångshandskar under skräpplockardagarna.

Foto: William Stenius

Katrineholm2023-04-20 06:58

Varje vår deltar Katrineholms kommun i Håll Sverige rents kampanj Skräpplockardagarna. I år är inget undantag. Mellan 22 och 30 april kan privatpersoner, föreningar och företag hämta sopsäckar och handskar från kommunens kontaktcenter. 

– Det är bara att gå in och fråga efter material vid receptionen på kontaktcenter, säger Linda Aldebert, som är miljöstrateg och kommunekolog. 

Katrineholm är en medlemskommun inom Håll Sverige rent, vilket innebär att de blir inbjudna till utbildningar och får tips från andra kommuner om hur de jobbar med att hålla gatorna rena.

– Vi har märkt att de återkommande skräpplockardagarna är bra för att få folk att engagera sig och se hur mycket skräp det faktiskt ligger ute i naturen, berättar Linda Aldebert.

undefined
Maja Larsson, praktikant och Linda Aldebert, miljöstrateg och kommunekolog, står utanför Katrineholms besökscenter, där man kan hämta gratis sopsäckar och engångshandskar under skräpplockardagarna.

När sopsäckarna är fyllda med skräp går det enkelt att markera var säckarna ligger på en karta i en mobilapp som heter felanmälan Katrineholm, så att kommunen sedan kan komma och plocka upp dem.

– Vi vill att så många som möjligt ska engagera sig, så vi åker runt och hämtar säckar i hela kommunen under de här dagarna, säger hon. 

En rikstäckande mätning visar att det slängs 35 miljoner skräpföremål på marken under en vecka i hela landet. Vilket inte bara påverkar miljön utan även kommunernas ekonomi.

– Nedskräpningen kostar Katrineholms kommun över två miljoner kronor per år. Pengar som vi skulle kunna lägga på mycket roligare grejer. Det är mycket godispapper och snabbmatsförpackningar som slängs. Vi har märkt att framför allt ungdomar behöver bli bättre på att inte skräpa ned, säger Linda Aldebert. 

För att få ungdomar att engagera sig mer har kommunen ett samarbete med en organisation som heter Städa Sverige. De jobbar bland annat med att utbilda idrottsföreningar inom just skräphantering.

– Vi betalar en summa, så håller Städa Sverige utbildningar till idrottsföreningar i kommunen. Sedan är föreningarna ute och plockar skräp en hel dag. För det kan idrottsföreningarna få upp till 5 000 kronor, förklarar hon. 

undefined
Kommunen försöker påminna allmänheten att inte skräpa ned genom dekaler på gatorna.

Utöver det gör Katrineholm en mängd olika saker för att öka engagemanget kring skräpplockning.

– Vi har utsett Katrineholms fulaste papperkorg och bytt ut den några år. Sedan har vi även dekaler på gatorna för att påminna om att slänga skräp i papperskorgar, säger Linda Aldebert. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!