I de fall när man konstaterar att en person verkligen är borta och inte håller sig undan frivilligt ställs frågan om det kan vara fara för liv. Polisen arbetar med en metod som kallas MSO, Managing search operations.
– Det allra viktigaste initialt är informationsinsamling. Vem har försvunnit? Är personen deprimerad, är den dement? Utifrån det jobbar vi med internationella erfarenheter av hur långt personen kan ha tagit sig. Sökområdet delas in i sektioner som vi i räddningsinsatsen söker igenom med hjälp av hund, hemvärn, kommunal räddningstjänst, Missing people, säger kommissarie Janne Karlsson vid Sörmlandspolisen. Han utbildar andra poliser i sökarbete.
När en person inte hittas kontaktas en läkare, med specialkompetens i överlevnad. Ålder, fysik och kondition spelar in i bedömningen om personen kan tänkas vara vid liv.
– Polisen slutar inte leta, men de stora resurserna används inom den specifika räddningsinsatsen.
I det skede när polisen hämtar in information berättar Janne Karlsson att man också kontrollerar sådant som om bankkort har använts, om det finns brev i hemmet, om passet finns kvar.