Nyhetsbyrån Siren tog i samband med romernas nationaldag nyligen fram statistik över modersmålsundervisningen på romani. Senaste läsåret var 2312 elever i landet berättigade till undervisningen men blott 690 deltog.
– Det är svårt att få exakta siffror över undervisningen. Vi vet att det kan finnas ett mörkertal, säger Lena Ålander som är undervisningsråd till Skolverket till nyhetsbyrån.
De aktuella siffrorna för Katrineholm är att 96 barn i grundskoleålder är berättigade till undervisning på romani, men bara 14 deltar.
Ett skäl till det låga deltagandet är centraliseringen av modersmålsundervisningen, säger Anita Hummerdal som är avgående enhetschef på Interkulturella enheten.
– Nu sker undervisningen på sen eftermiddagstid efter skolans slut och bara på vissa skolor.
Tidigare, berättar hon, kom modersmålslärarna till de skolor där det fanns romanitalande barn.
Totalt av dem som är berättigade till modersmålsundervisning i något språk i grundskolan deltar 536 av 1214 behöriga barn.
Ajrula Ismailji, ordförande i romska föreningen Romano Merako, ser ytterligare ett skäl till att barn i Katrineholm inte deltar i undervisningen i romani: dialekter.
Enligt honom har modersmålsläraren inte samma dialekt som många barn och därmed blir undervisningen för svår. Det bekräftas också av elever som Kuriren har talat med.
– Modersmålsundervisningen är mycket viktig för barnen. Varför ska de tappa sitt modersmål, säger Ajrula Ismailji som konstaterar att han har barnbarn som inte förstår när han talar romani.
– Det känns svårt. De kan inte sitt språk.