"Snälla riv inte alla Katrineholms gamla hus." "Varför ska allt rivas bara för att det är gammalt? Rusta upp det som behövs. Låt dem som har idéer och förslag komma till tals. Lyssna!"
Det var några av många starka reaktioner på KK:s Facebook-sida i förra veckan, sedan det blivit känt att kommunstyrelsens majoritet vill riva Djulö skola och bygga bostäder på platsen.
Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) sa då att han förstod att reaktionerna på förslaget skulle bli blandade, men att behovet av bostäder kom före ett bevarande av skolan.
I en bebyggelsehistorisk beskrivning av Katrineholm, gjord av Sörmlands museum 2013 inför den nya översiktsplanen, beskrevs Djulö skola som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Två år tidigare, 2011, fanns på förslag en detaljplan för fastigheten och dess omgivning. Planens syfte var att skapa förutsättningar för bostäder i området och för handels- och kontorsverksamhet i Djulö skola.
Där stod att läsa att Djulö skola är en av socknens äldsta skolbyggnader, med högt kulturhistoriskt värde.
Byggnaderna bör bevaras och värnas om och stor varsamhet ska gälla vid restaurering och underhåll, enligt förslaget som också gick ut på att byggnaderna varken skulle få rivas eller förvanskas.
Så om detaljplansförslaget 2011 hade gått igenom, hade det nu aktuella rivningsförslaget inte varit en möjlighet.
– Nej, det hade inte gått, säger Erik Bjelmrot, planarkitekt på Katrineholms kommun.
Men detaljplanen togs aldrig, eftersom markbytesavtalet som kommunen gjorde med familjen Åström på Dufweholms herrgård aldrig gick igenom.
Därför gäller fortfarande detaljplanen från 1979, där det står att området vid den gamla skolan föreslås bli ett område för bostäder.
Björn Winnberg Persson, mark- och exploateringschef på kommunen, beskriver Djulö skola med kringliggande byggnader som nedgångna.
– De är i dåligt skick.