I budgeten som lades fram av regeringen på onsdagen, skjuter man till omkring 25 miljoner kronor för Katrineholms del. Av detta är nästan 12 miljoner generella bidrag, medan 8 miljoner är riktade för att minska segregation.
– Katrineholm är en av de 32 kommuner som tidigare tagit emot många flyktingar och har en större utmaning med integration. Man har ökade kostnader för olika verksamheter och då ska man också ha mer resurser än de som inte tagit ansvar. Det är en gammal skuld som staten haft på grund av att migrationspolitiken varit för dålig helt enkelt, säger Fredrik Olovsson (S), riksdagsledamot, ordförande i finansutskottet och S-ordförande i Katrineholm.
Drygt 5 miljoner kronor är riktat stöd till äldreomsorgen och lärarassistenter.
För Vingåker är det nästan 6 miljoner kronor, varav ett generellt bidrag är på drygt 3 miljoner. Drygt en miljon kronor är bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande och resten är riktat för äldreomsorg och lärarassistenter.
Att kommunerna får extra pengar är positivt men inte tillräckligt, enligt Fredrik Olovsson.
– Vi står inför år med en stor andel barn och äldre, vilket driver kostnader i äldreomsorg, förskola och skola. Det krävs mer pengar i kommande budgetar för att klara av det. Hela den kommunala sektorn behöver 90 miljarder till 2026, säger han.
Inom kort väntas en proposition om att kommuner med stor andel barn och äldre ska få mer resurser i det kommunala utjämningssystemet.
– Det skulle kunna röra sig om 6–7 miljoner för Vingåker. För Katrineholm kanske 15–17 miljoner, säger Fredrik Olovsson.