2014 är målet 30 procent ekologisk och fem procent närproducerad skolmat i Katrineholm. Det är långt dit. Förra året var sex procent av råvarorna i skolmaten ekologiska och andelen närodlad mat mättes inte.
Ekologiskt kostar mer, säger kommunens kostchef Camilla Wiström. Frågan är om politikerna är redo att satsa för att komma närmare målet.
I väntan på det genomförs under den här terminen projektet Ekomat med Nyhemsskolan och Forssjö skola. Det handlar helt enkelt om att undersöka hur mycket mat som kan bli klimatsmart inom budgetramen.
— Vi har börjat titta på om vi kan ändra tillagningen genom att bland annat baka bröd själva, minska köttmängden och laga mer själva från grunden, berättar Camilla Wiström.
Samtidigt ska det bli fler ekologiska råvaror och mer närproducerat. 30 respektive upp emot 8 procent är målet. Första månaden av projektet har gett ett mycket bra resultat: 15 procent ekologiska råvaror och nära sju procent närproducerat.
Camilla Wiström är glad, men framhåller att projektet kräver en hel del.
— Det gör sig inte av sig självt.
Först och främst pågår projektet året ut. Sedan ska det utvärderas, och kanske föras in på andra skolor.
— Jag tycker att vi är på rätt väg, säger kostchefen som anser att skolmatsdebatten alltför mycket handlar om råvarukostnaden.
Hon tycker att det är att förenkla diskussionen, som också exempelvis måste handla om hur maten tillagas och om miljön där den äts.
— Kostnaden är inte hela sanningen.
En annan viktig del i att utveckla skolmåltiden är att minska matsvinnet. Det ingår också i projektet Ekomat.