Politikerlöfte orsakade ekonomiskt haveri för Anette

Kan du lova?

Inför valet 2018 hade Kuriren kampanjen #kandulova. Den gick ut på att läsarna fick ställa frågor till politikerna som svarade via en hemsida. En av de frågor som ställdes var från en god man och löd:

”Kan du lova att ingen som bor i grupp-/servicebostad (LSS) har mindre än 5650kr (Socialstyrelsens minbelopp) kvar att leva på när hyran är betald?”

Samtliga politiker svarade ja. 

Samtidigt berättade Kuriren om Anette Eriksson som bor på KFAB:s LSS-boende Hästen. Efter att hyran var betald hade hon endast 100 kr kvar att leva för. Det är långt under socialstyrelsens minibelopp. Detta berodde på att hon inte hade rätt till bidrag då hon äger en sommarstuga värderad till över 100 000 kronor.

I dag, fyra år senare, har Anette Eriksson fått det något bättre ställt då hyran har sänkts. Men hon ligger fortfarande under socialstyrelsens minibelopp och det beror fortfarande på att hon har sin sommarstuga.

– Hennes fonder och sparkonton är nu tömda. Det blir jag som får gå in och stötta henne i hennes ekonomiska situation, berättar Sune Eriksson. Han är Anettes pappa och gode man.

I LSS-boendet Hästen bor Anette Eriksson. Precis som för fyra år sedan lever hon under Socialstyrelsens minibelopp efter att hennes hyra är betald.

Foto: Stina Järperud/arkiv

Fram till för fyra år sedan sattes hyrorna på LSS-gruppboenden i kommunen på individnivå. Det ledde till att hyrorna i de olika gruppboenden varierade mycket. Därför bestämde vård- och omsorgsnämnden i samråd med FUB i Katrineholm, föreningen för barn- ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, att en ny hyresmodell skulle införas i januari 2021.

En konsult tillsattes för att ta fram den nya hyresmodellen. Efter en jämförelse med KFAB:s andra hyresrätter av samma standard som gruppboendena kom det fram att hyresskillnaden var stor. För att hamna på samma nivå bestämdes det att hyran på gruppboendena skulle höjas med 700 kr per år från den 1 januari 2021.

I och med att konsulten tillsattes försvann all samverkan gällande hyrorna som FUB tidigare hade haft med vård- och omsorgsnämnden, berättar Kjell Clasborn, ordförande i FUB.

– Tidigare tog man ut den högsta möjliga hyran beroende på varje persons ekonomiska förutsättningar. Men i och med att en konsult tillsattes blev vi som organisation helt bortkopplade från besluten, säger han.

För att kompensera hyreshöjningen infördes ett kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning. För att få det tillägget behöver man vara godkänd för bostadsbidrag eller bostadstillägg hos Försäkringskassan och inte ha tillgångar över 100 000 kronor.

Efter hyran är betald ska en person som bor på LSS-boende ha Socialstyrelsens minibeloppet på 5 873 kr kvar, förutsatt att de sökt det kommunala bostadstillägget. Enligt Petra Kruse, verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen, har alla personer med det kommunala tillägget det beloppet.

– Det finns egentligen ingen skyldighet för kommunerna att betala ut kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning, konstaterar hon. Men Katrineholms kommun har tagit beslut om att den möjligheten ska finnas. Bidraget är tänkt att vara ett komplement till de bostadsbidrag och bostadstillägg som Försäkringskassan handlägger.

Kjell Clasborn, ordförande för FUB, tycker det är fel att en person boende på ett LSS-boende inte kan ha ha tillgångar över 100 000 kronor för att ha rätt till det kommunala tillägget.

Kjell Clasborn på FUB tycker att det är fel att personer med funktionsnedsättning med tillgångar över 100 000 kronor inte får kommunens tillägg. 

– Försäkringskassans bidrag, däremot, är byggt som en trappa där du kan ha tillgångar på över 100 000 kronor, konsekvensen blir då att du får lite mindre i bidrag. Men kommunens tillägg har inte samma regler.

I samband med att beslutet om den nya hyresmodellen och det kommunala bostadsbidraget togs den 24 september 2020 lovades även en utvärdering som skulle visa vad besluten lett till. Den förväntas komma under hösten och det är något som Kjell Clasborn väntar oroligt på.

– Jag befarar att det inte har lett till en förbättring på en generell nivå. Kanske för en enstaka person men inte för alla, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt tråkigt att en person med funktionsnedsättning inte kan ha tillgångar över 100 000 kronor utan att bli av med kommunens tillägg. Alla andra människor har ju rätt till att ha ett sparkonto eller en sommarstuga. Man vill ju leva. Inte bara överleva. Systemet som finns idag är byggt så att personer med funktionsnedsättningar med nöd och näppe överlever.