KK rapporterade nyligen att grabbigheten i de sörmländska kommunernas bolagsstyrelser minskar. Fortfarande är dock herraväldet utpräglat stort på både ordförande- och vd-poster i de kommunägda bolagen.
Katrineholms fastighets AB och dottern Katrineholms industrihus AB leds båda till drygt 73 procent av män. Så ser det ut trots att ledamöterna är tillsatta av politiken, som strävar efter jämlik fördelning mellan män och kvinnor i maktposition.
– Vi behöver bli bättre på att diskutera oss samman för en så jämställd och kompetent styrelse som möjligt, kommenterade KFAB:s styrelseordförande Fredrik Olovsson den rapporteringen.
Könsfördelningen i kommunens tredje helägda bolag, Katrineholm vatten och avfall AB, ser bättre ut: 60 procent män, 40 procent kvinnor. Det ligger åtminstone i linje med det nationella målet om minst 40 procent av någondera kön.
Kommunens nämnder har kommit längre än bolagen. På drygt 44 procent av alla politiska poster i Katrineholms kommun sitter i dag en kvinna.
– Kvantitet och kvalitet hänger så klart ihop, och att räkna huvuden kan vara ett mått för jämställdhet. Men då har man bestämt sig för att andelen kvinnor står för en sak, andelen män för en annan. Jämställdhet är mer komplicerat än så. Mer intressant är vad män och kvinnor bidrar med, säger Anna Johansson, kommunens jämställdhetsstrateg.
Jämställdheten lyfts fram i kommunens styrsystem. Alla verksamheter ska arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv – men verkligheten är en annan.
– Så ska det vara, men förutsättningarna ser sedan olika ut i verksamheterna. Men vi vill vara jättebra på det här!
Processen mot jämställdhet står alltså högt på agendan i Katrineholm. Men går det att se att den tar sig uttryck i den politiska debatten och i beslutsfattandet?
– Det är en alltför generell fråga för att kunna svara på. Mycket är rätt personbundet i politiken: den ena politikern har lätt för att argumentera, den andra svårare. Och jag kan inte säga att det har med kön att göra, säger Torgerd Jansson (S).
Hon har varit aktiv inom kommunpolitiken i många år. I dag är hon ordförande i kommunfullmäktige, vars presidium denna mandatperiod består av uteslutande kvinnor. På många av kommunpolitikens tyngsta poster sitter i dag kvinnor. De utgör 60 procent av alla nämndordförande.
KK har granskat könsfördelningen i alla nämnder, både när det gäller ordinarie ledamöter och ersättare. I de flesta fallen är fördelningen av uppdrag mellan könen jämlik, om än inte hundraprocentig.
En jämställd kommunpolitik är viktig för hela lokalsamhället, tycker Jansson.
– Kvinnor ser kvinnor, män ser män. Mina år inom politiken och samhällsbyggande institutioner visar att vi betraktar kompetens på olika sätt. Därför är det oerhört viktigt att båda könen är representerade.
– Men, tillägger hon, jämställdhet handlar om så mycket mer än män och kvinnor. Det handlar om att ge utrymme för olika erfarenheter, åsikter och värderingar.