Ännu är dialogen i sin linda. Inga löften till medborgarna i Katrineholm, Flen och Vingåker har formulerats. Men Oscar Nissfolk, tillförordnad kommunpolischef, vågar ändå tumma på att polisen ska hålla vad den så småningom lovar.
– Är det ett löfte, så är det. Då ska vi kunna infria det.
Polisen har precis genomgått sin största och mest djupgående omorganisation sedan förstatligandet 1965. Av de 21 polismyndigheterna har blivit en koloss med stor begynnelsebokstav: Polismyndigheten.
I den nya organisationen är det bestämt att polisen lokalt ska komma närmare allmänheten som den är satt att tjäna. Där kommer konceptet med medborgardialoger in i bilden.
Efter ett pilotprojekt i 13 kommuner är nu turen kommen för lokalpolisområde Katrineholm att spetsa öronen för medborgarnas synpunkter och önskemål. Det är ett unikt arbetssätt, tycker Oscar Nissfolk.
– Allmänheten har inte på det här sättet förut kunnat tala om för polisen vad den vill att vi ska göra.
Dialogen ska föras på olika sätt.
– Vi ska föra den där folk är, mest naturligt i samband med inbokade träffar i skolor, hos föreningar och i offentliga sammanhang där vi medverkar. Men vi ska föra den också i sociala medier.
I polishusets reception visar Oscar Nissfolk ytterligare ett sätt för medborgarna att delta i dialogen. På en pulpet ligger förtryckta frågeställningar på papper som kan fyllas i anonymt och läggas i en "förslagslåda".
Med dessa frågor vill polisen veta vilka typer av brottslighet som oroar allmänheten mest, på vilka platser och i vilka sammanhang otryggheten är störst och hur medborgarna helst vill kommunicera med polisen.
Den första medborgardialogen pågår under mars och april. Därefter ska alla synpunkter, inlägg och förslag bearbetas.
– Vår återkoppling till allmänheten är oerhört viktig. Lämnar man en åsikt vill – och ska – man få respons.
Nissfolk tror att medborgardialogen kan visa sig mycket värdefull ur ett brottsförebyggande perspektiv. Genom den kan polisen få upp ögonen för brottslighet eller ordningsproblem som kan tas itu med direkt, utan att det ska krävas ett löfte. Men det är ändå i medborgarlöften som dialogen ska utmynna.
Ett sådant kan till exempel vara som i grannkommunen Nyköping, att fokuserat jobba mot brott och ordningsstörningar på ett krogstråk.
– Vi kan kanske inte lova att till exempel källarinbrotten ska bli färre. Men vi kan genom medborgardialogen ändå engagera oss tillsammans med de boende i ett område för att på olika sätt förebygga sådan brottslighet.
Löften är till för att hållas. Polisförbundet, som i grunden är positivt till utökade relationer mellan polis och medborgare, har höjt ett varningens finger för att förtroendet för polisen kan naggas i kanten om löftena ges på fel grunder.
Riskar ni inte mycket genom att gå ut och lova ökat medborgarinflytande i polisarbetet på det här sättet?
– Absolut inte, tycker Oscar Nissfolk.
Om det faller ut så som ni hoppas, hur kommer det att påverka polisens arbete?
– Vinsten är att vi faktiskt får reda på vilka problem som allmänheten uppfattar och var de finns. Får vi tidigt information om var otryggheten finns, är det lättare att ta itu med den.