– Det händer mycket i staden, vi är inne i en intensiv utvecklingsfas. Inventeringen är till för att se var det är lämpligt – och var det är olämpligt – att bygga. Vi vill se vilka områden som är värdefulla ur ekologisk hållbarhetssynpunkt, men även ur en social synpunkt, säger Marie Malmström som är planarkitekt på Katrineholms kommun.
I "Översiktsplan 2030 del staden", som antogs förra hösten, finns det med att en grönstrukturplan ska göras. Biologen och naturvårdaren Janne Elmhags inventeringsarbete som beskrivs här intill syftar till att kartlägga värdefulla naturområden. Men man ska även skaffa underlag för hur människor använder stadsnära natur och grönområden.
– Grönstrukturplanen omfattar både naturvärden och en sociotopkartering, det vill säga att man tittar på hur olika grönytor används av katrineholmarna och vilket värde de sätter på dem. Hur mycket grönområden används och uppskattas, säger kommunekologen Håkan Lernefalk.
Den här inventeringen är dock inte gjord än. Den kommer tidigast att påbörjas under våren och först när det är klart kan arbetet med att slutföra grönstrukturplanen börja.
Marie Malmström berättar att grönstrukturplanen är till för att hitta en gyllene medelväg när staden expanderar.
– Det handlar bland annat om hur mycket och var man kan bygga utan att det attraktiva försvinner i staden, säger hon.
Hur tungt kommer de gröna argumenten att väga när de ställs mot ambitionen att staden ska växa?
– Det kan jag inte säga, det avgörs från tillfälle till tillfälle. Men det är inte lätt att ta hänsyn till naturen om underlaget inte finns, säger Malmström.
– Ju mer man vet om en plats, desto bättre är det när beslut ska fattas. I slutändan är det politikerna som fattar besluten. Men självklart spelar det roll, annars skulle vi inte göra grönstrukturplanen.