På Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning fick han det lugnande medlet Xanor, och blev beroende. Men när Peter bad läkaren om hjälp att trappa ned på preparatet, fick han först nej. Sedan drog läkaren in hela dosen på en gång, berättar han.
- Jag fick kramper, skakningar. Det var nära att jag försökte få tag i medlet på nätet, säger Peter.
Att sluta tvärt med ett lugnande medel kan i stället öka beroendet, enligt Gunilla Josephson, överläkare på Beroendemottagningen vid Nyköpings lasarett, som också tar emot patienter från Katrineholm.
Enligt landstingets praxis ska läkare hjälpa den patient som vill att trappa ned sitt beroende av läkemedel, enligt Gunilla Josephson.
Och så ska det i regel gå till, enligt Sven Nordlund, chef för psykiatriska kliniken på Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett. Men han kan inte veta, hur enskilda läkare agerar, menar han.
- Men det är olyckligt om det är så, att patienten tvingats sluta abrupt.
Att ta lugnande, smärtstillande tabletter eller sömnmedel regelbundet under fyra till sex veckor kan räcka för att bli beroende, enligt Gunilla Josephson, som tycker sig se fler unga som i dag är beroende av bensodiazepiner. Hon är skeptisk till att läkarna ofta väljer att skriva ut medlen som behandling. Det finns andra, mindre beroendeframkallande mediciner, framhåller hon.
- Bensodiazepiner har en avtrubbande effekt på både känsloliv och tankeliv, därför får det inte stor effekt om läkemedlet kombineras med samtal, säger hon.
Fotnot: Peter heter egentligen något annat.