I ett reportage i Sveriges radio nyligen uttryckte förstelärare i landet att de inte hinner inspirera kolleger, vilket var en del av meningen med reformen.
Utbildningsminister Jan Björklund framhöll dock att främsta syftet med karriärtjänsterna var att höja lärarnas löner och därmed yrkets status, och att det är upp till kommunerna att bestämma om förstelärarna ska ha fler arbetsuppgifter i och med att de får högre lön.
En ny rapport från Skolverket om inledningsskedet av reformen visar att av de 270 kommuner som ansökte om statsbidrag i första omgången var det 214 som utsåg minst en förstelärare.
Därmed blev en hel del karriärtjänstpengar aldrig utnyttjade. Skolverkets teori är att rekryteringen av förstelärare tog mer tid än huvudmännen trott.
Den typiska försteläraren är enligt Skolverket en 45-årig kvinna som jobbar i en kommunal grundskola med upp emot 400 elever, Lönen inklusive förstelärartillägget ligger i snitt på 36000 kronor i månaden och försteläraren handleder kolleger och utvecklar undervisningen.
Sju av tio förstelärare som nu jobbar finns i förskoleklass eller grundskola. 25 procent jobbar i gymnasiet och fem procent i andra skolformer. 77 procent av förstelärarna är kvinnor.
I höst finns utrymme för totalt 15000 förstelärare i hela landet.