Även om utbildningsministern ser löneökningen som en viktig del i karriärtjänsterna, är det långt ifrån klart vad som händer när en lärares tvååriga förordnade i Katrineholm är slut. Nu betalas löneökningen med statsbidrag, och för en kommun med många förstelärare kan det bli dyrt att ta över extrakostnaden om bidragen försvinner.
För Katrineholm skulle det handla om ungefär tre miljoner kronor årligen beräknat på de cirka 50 förstelärare som kommunen kommer att ha från hösten.
Hur det blir med lönepåslaget i Katrineholms kommun är alltså oklart, men kommunen är knappast ensam om den osäkerheten.
Bildningsförvaltningen har hört med de 13 nuvarande förstelärarna i kommunen vad de tycker om sitt första år på uppdraget. Några ser sig som förebilder och tycker att de åter känner en stolthet över sitt yrke i och med karriärtjänsten. Det finns också en uppfattning att det kollegiala lärandet har fått sig en skjuts i rätt riktning.
Det som några saknar är ett bra nätverkande med övriga förstelärare samt med andra lärare på andra skolor. Det är något som bildningsförvaltningen tittar närmare på, säger verksamhetschefen Anna Thörn.
Hon kan också konstatera att det finns förstelärare som ser en otydlighet kring vad försteläraruppdraget ska gå ut på.
– Det kan jag delvis hålla med om, och det är något som vi tar med oss i det fortsatta arbetet, säger Anna Thörn.
Hon delar även Lena Skånbergs uppfattning, att krutet ska läggas i klassrummen.
– Kraften ska vara på skolorna, med fokus på verksamheternas möjlighet till utveckling.
Förutom förstelärarna får kommunen också statsbidrag till en lektor till hösten. Förstelärarna utses bland de redan anställda lärarna i kommunen, men lektorn i matematik söks även externt.
Anna Thörn påpekar att Katrineholm överlag har mycket duktiga lärare.
– Grundinställningen är att alla lärare är skickliga lärare. Men till några kan vi få statsbidrag som går oavkortat ner i lärarens plånbok.