Sedan EU-inträdet 1995 har svenska markägare och jordbrukare kunnat söka olika former av stöd från Jordbruksverket, genom Länsstyrelserna. Stödformerna har ändrats ett par gånger under årens lopp, men de stöd som är aktuella i dag är dels gårdsstöd, dels landsbygdsprogram med miljöstöd och regionala stöd.
Efter 2005 har gårdsstödet betalats per hektar för mark som hållits öppen och varit möjlig att odla, även om den inte odlats aktivt. Omkring sex miljarder kronor betalas ut som gårdsstöd till tre miljoner hektar mark, alltså omkring 2 000 kronor per hektar i genomsnitt.
Bidragsnivåerna har grundats i de gamla areal- och djurstöden och de bästa jordarna har, enkelt uttryckt, fått de största bidragen. Bidragsnivån har också påverkats av om det funnits nötkreatur eller inte. Beloppen har varierat mycket och stödet i sin nuvarande form har ofta kritiserats. Kritiken har ofta handlat om att mest pengar gått till de största markägarna och bland annat till kungliga familjer i de olika länderna.
– De som varit bönder i goda områden med god mark har fått mer stöd. Och stödet är per hektar mark, det är klart att prinsen av Wales får mycket mer än den som har ett torp på fem hektar, konstaterar Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.
Samtidigt har stödet, bland annat av Harald Svensson, beskrivits som nödvändigt för att behålla det öppna svenska odlingslandskapet och miljöstödet som avgörande för biologisk mångfald och skydd för bland annat rödlistade djur- och växtarter.
Men det nya stödet, som helt enkelt kallas "det nya gårdsstödet", som införs från och med i år till och med 2020, kommer att jämna ut skillnaderna mellan landets jordbrukare.
– Förändringen nu handlar om att jämna ut stödet, varje hektar ska få samma gårdsstöd år 2020, säger Svensson.
Mest stöd kommer nötköttproducenter att förlora och de som fått bidrag för mjölkproduktion trots att de slutat med produktionen, något som varit möjligt med det gamla regelverket.
I Mälardalsregionen, dit Sörmland hör, ligger framtidens stöd ungefär på dagens genomsnittliga nivå.
– Verkningarna för gårdarna där blir inte lika stora, säger Svensson.
Svensson tror att fler förändringar för gårdsstödet krävs.
– Jag tror inte att den här förändringen räcker. Att i långa loppet betala pengar med väldigt låga krav på motprestation är ett problem, säger han.