Lars Fransén, skapare av den nya rullstolssymbolen, har en bakgrund inom kommersiell grafisk formgivning. Men 2017 tröttnade han pÄ det kommersiella och sökte en ny utmaning dÀr han kom i kontakt med Funkibator, en förening för ökad livskvalitet för personer med funktionsnedsÀttning.
â Föreningen var ute efter en grafisk formgivare för att komma igĂ„ng med att göra böcker med inriktning pĂ„ funktionsnedsĂ€ttning, dĂ€r karaktĂ€rerna i böckerna hade funktionsnedsĂ€ttning, sĂ€ger Lars FransĂ©n och fortsĂ€tter:
â Rullstolssymbolen Ă€r nĂ„got som finns med oss hela tiden och den nuvarande förbaskade symbolen har varit sĂ„ trĂ„kig och livlös.
Lars Fransén skissade pÄ en symbol under sin fritid, endast för egen underhÄllning och för att han trodde att han skulle kunna anvÀnda den i sitt arbete. NÀsta dag visade han symbolen för sina kollegor och de tyckte att den var fantastisk och elegant.
â FrĂ„n maj 2019 började vi anvĂ€nda den nya symbolen i material som vi skickade ut. Folk började undra vad symbolen var och tyckte att den var trevligare Ă€n den de var van vid.
Ett gott rykte spred sig och mÄnga tyckte att symbolen var trevlig. DÀrefter spreds symbolen vidare och Solna kommun kontaktade Lars Fransén vÄren 2022. Det finns inga planer pÄ att tjÀna pengar pÄ symbolen, Fransén vill bara att den ska spridas sÄ mycket som möjligt om folk tycker om den.
â Nu fĂ„r vi se vad som hĂ€nder med den nya symbolen, för det Ă€r svĂ„rt att implementera en ny symbol i vĂ€rlden. Det Ă€r mĂ„nga aspekter att ta hĂ€nsyn till och det Ă€r bra, man kan inte slĂ€nga ut symboler huller om buller.
Camilla Lindgren, kommunikationsstrateg pÄ Katrineholms kommun, har sagt att kommunen Àr öppna för nya sÀtt att se pÄ saker och mÄlet har alltid varit att alla personer ska kÀnna sig sedda och respekterade.
â VĂ€xjö kommun anvĂ€nder redan den hĂ€r nya symbolen. Och vi har fĂ„tt mejl att eventuellt fler kommuner kommer anvĂ€nda den hĂ€r nya symbolen framĂ„t, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Den vanliga symbolen Ă€r internationell standard. Det kan vi inte komma ifrĂ„n och dĂ€r behöver man göra en avvĂ€gning om den nya symbolen avviker för mycket. Den internationella standarden kan inte vi förĂ€ndra.
Alla symboler sÀtter nÄgon form av norm och berÀttar nÄgot om mÀnniskor, menar Camilla Lindgren. DÀrför Àr det viktigt att frÄgasÀtta dem, som till exempel toalettskyltarna med en man och en kvinna.
â Kommunen har börjat anvĂ€nda en annan symbol, en symbol för toalett, och vi försöker inte lĂ€ngre dela upp pĂ„ man och kvinna. Detta Ă€r ocksĂ„ fallet pĂ„ sportcentrum nu. Kommunen kan inte göra allt pĂ„ en gĂ„ng, men det Ă€r en viktig frĂ„ga att ta upp.
Camilla Lindgren poÀngterar att ett införande av symbolen Àr ett beslut som kommunen inte kan ta pÄ egen hand, och att det Àr viktigt att involvera mÄlgruppen i processen. Hon sÀger att det finns fall dÀr man kan anvÀnda den nya symbolen, men det mÄste diskuteras ihop med funktionsrÀttsrÄdet.
â Min instĂ€llning till den nya symbolen Ă€r positiv, jag tycker att den ser mer aktiv ut och det finns fler pĂ„ kommunen som delar min bild. Den nya symbolen kommer frĂ„n en förening som jobbar med olika funktionsnedsĂ€ttningar, och dem har sjĂ€lva sett den gamla symbolen som för passiv.