Satsningar på läsplattor och datorer i bland annat Botkyrka, Stockholm och Gislaved har fått samma resultat: eleverna är mer motiverade i skolarbetet och gör bättre resultat när de har bra tekniska hjälpmedel.
Sedan Katrineholms kommun satsade på varsin dator till alla gymnasieelever och gymnasielärare samt till alla grundskollärare 2010-2012 har inga stora insatser gjorts. Det tolv år gamla beslutet om en dator på sju elever i grundskolan gäller än i dag. Nu har många kommuner stort försprång i den digitala skolutvecklingen.
I oktober beslutade kommunstyrelsen om en förstudie kring ytterligare it-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. Nu är bildningsförvaltningens förstudie klar att tas upp på mötet med bildningsnämnden på tisdag.
Enligt gällande kommunplan ska "den digitala delaktigheten öka i alla åldrar". Katrineholms skolor lever i nuläget inte upp till vad läroplanerna kräver på det digitala området, enligt bildningsförvaltningen. Kommunen har således en lång väg att gå.
Bildningsförvaltningen föreslår för förskolans del att all personal får varsin lärplatta i form av en ipad till låns och att det blir en ipad på fyra förskolebarn.
Vidare föreslår tjänstemännen att personalen från förskoleklass till årskurs sex ska ha tillgång till en egen bärbar dator, men också en ipad. Detta eftersom eleverna från förskoleklass till sexan föreslås få låna varsin ipad.
Grundskolans personal i högstadiet föreslås, som nu, ha tillgång till bärbara datorer. Eleverna i högstadiet föreslås få låna varsin bärbar dator, för att övergången till mac-datorer i gymnasiet ska bli smidig. Utöver dessa satsningar föreslås fler eluttag till klassrummen så att elevernas digitala verktyg kan laddas, samt en utbyggnad av det trådlösa nätverket.
Förslaget skulle innebära en ökning av bildningsnämndens driftsram med 8,5 miljoner kronor och en investeringskostnad på 8,6 miljoner kronor.