PÄ fredagar Àr hon pÄ JÀrvenskolan och tar emot pÄ sitt kontor, vÀgg i vÀgg med skolans kuratorer.
Sedan april 2023 arbetar skolan och socialtjÀnsten tillsammans pÄ ett nytt sÀtt i Katrineholm. Det började som ett projekt, som hette "Barnens bÀsta i Sörmland". Det riktade in sig pÄ att fÄnga upp barn med NPF-diagnoser som hade stora svÄrigheter i skolan. TjÀnsten föddes dÀr och omfattade inledningsvis 25 procents arbetsinsats.
â Ledningen pĂ„ socialtjĂ€nsten sĂ„g dock potentialen i att anstĂ€lla tvĂ„ halvtidstjĂ€nster för att möta behoven och samtidigt etablera ett förebyggande arbetssĂ€tt utanför projektets ramar. Idag arbetar jag heltid, och socialtjĂ€nsten planerar att rekrytera ytterligare en person pĂ„ heltid, sĂ€ger Zuhal Ăzarslaner.
Tidigare har uppdelningen mellan vad som var skolans ansvar och vad som var socialtjÀnstens ansvar varit skarp. Men med socialsekreterare pÄ plats i skolan har grÀnsen suddats ut.
â Det hĂ€r skapar en enad kĂ€nsla kring barn som behöver hjĂ€lp. Tidigare kunde det vara svĂ„rt att vĂ€nda sig till socialtjĂ€nsten eftersom det ofta var oklart vem man ska ringa nĂ€r man hade frĂ„gor eller oro. Med en socialsekreterare knuten till skolan blir det i stĂ€llet enkelt att lyfta luren och rĂ„dfrĂ„ga nĂ„gon man redan har en relation med.
En viktig del av arbetssÀttet har varit att motverka den nattsvarta bild av socialtjÀnsten, som spridits i sociala medier.
â Jag har hört barn sĂ€ga: "ni kidnappar ju barn". Den rĂ€dslan, den felaktiga informationen, gör att personer som behövt hjĂ€lp inte sökt hjĂ€lp. Om vi kan komma in tidigt blir problemen inte större och svĂ„rare att lösa, sĂ€ger Zuhal Ăzarslaner.
Med tiden har talet om kidnappningar minskat. Nu kommer barn, som förut kanske gick omvÀgar för att slippa möta socialsekreterarna, fram och sÀger hej.
Att komma in tidigt Ă€r en annan del av arbetssĂ€ttet. Zuhal Ăzarslaner betonar det flera gĂ„nger.
â Vi behöver fĂ„nga upp problemen tidigare. Vid orosanmĂ€lan Ă€r det redan sent. NĂ€r det finns frĂ„gor kring hur ett barn har det och vi trĂ€ffas före orosanmĂ€lan, blir det inte laddat och förĂ€ldrarna kan lĂ€ttare ta emot hjĂ€lp.
Hon har flera exempel pÄ nÀr det förebyggande socialtjÀnstarbetet i Katrineholm varit lyckat.
â Jag var i en klass i mellanstadiet och pratade om vad socialtjĂ€nsten gör. EfterĂ„t ville en elev prata med sin lĂ€rare. Eleven sa "jag orkar inte lĂ€ngre. Pappa dricker". TĂ€nk vilken tung börda det barnet burit och inte trott att det fanns nĂ„gon hjĂ€lp.
I det lÀget kan socialsekreterarna trÀffa familjen och förmedla kontakt med exempelvis öppenvÄrdsmottagningen Mercur.
För familjer som Àr nya i Sverige kan det vara svÄrt att veta hur mycket frihet man ska ge sina ungdomar, vilket kan skapa kulturkrockar och försÀmra relationen.
â En flicka var i konflikt med sina förĂ€ldrar om regler för utetider och kĂ€nde sig sĂ„ begrĂ€nsad att hon inte ville bo hemma lĂ€ngre. Genom möten dĂ€r alla fick komma till tals lyckades vi skapa förstĂ„else mellan flickan och förĂ€ldrarna. De hittade en kompromiss, vilket förbĂ€ttrade relationen och gjorde att flickan började mĂ„ bĂ€ttre hemma.
Med socialsekreteraren pĂ„ plats i skolan kan det ocksĂ„ gĂ„ snabbare att fĂ„ hjĂ€lp. Zuhal Ăzarslaner kan bevilja insatser direkt.
â IstĂ€llet för fyra orosanmĂ€lningar kan vi hantera tre av fyra Ă€renden direkt pĂ„ skolan. MĂ„nga av skolpersonalen sĂ€ger att de inte vet hur man klarat sig tidigare utan detta samarbete, sĂ€ger Zuhal Ăzarslaner.