- Nej, det blir ingen bild- och formgivning. Det fanns inte ens en handfull sökande, säger rektor Mikael Örning.
BrittMarie Järnström Lindell, som är lärare på bildinriktningen, anser att med bättre och mer riktad marknadsföring från bildningsförvaltningen kanske inriktningen hade kunnat vara kvar.
Mikael Örning ser dock inte att det finns något särskilt behov av mer marknadsföring.
- Jag tror inte att vi behöver göra så mycket mer än vi gör.
De få som sökte inriktningen på estetiska programmet har hittat andra utbildningar.
Örning har inget svar på varför vissa utbildningar plötsligt får så få sökande.
- Många kommuner brottas med samma problematik. Det kan bero på gymnasiereformen, att elever inte har förstått att det är ett högskoleförberedande program.
BrittMarie Järnström Lindell ser hur estetiska utbildningar läggs ner på många håll i landet, bland annat i Linköping.
- Det är en jättestor nedmontering som sker.
Från regeringshåll har påpekats att färre elever borde tas in på estetprogrammet, med hänvisning till hur få elever därifrån som är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter studenten.
- Myten som lever kvar är att vi utbildar konstnärer, men inget är mer fel än det. Vi ger förvisso eleverna möjligheten att studera vidare till konstnär, men dit är det en lång väg. Däremot är vi ett studieförberedande program, läser i princip samma kärnämnen som övriga program, till exempel samhällsprogrammet. Vi har en kurs mindre i matematik, vilket man kan läsa in som ett individuellt val, och estet läser mer historia.
- Det som skiljer oss åt, oavsett inriktning, är att vi ger eleverna en bred, kreativ utbildning som gör att de kan tänka "outside the box", säger BrittMarie Järnström Lindell.
Hon tror att myter om att utbildningen skulle vara "flummig" har bidragit till att det är färre sökande. Men estetiska programmet ger alltså möjlighet till vidare studier, inte bara inom kreativa yrken, utan även till exempelvis lärare, jurist eller polis.