Barn i skolan ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna få rätt stöd. Med denna utgångspunkt införde Katrineholms kommun 2012 en så kallad socioekonomisk resursfördelningsmodell.
Förutom en grundsumma per barn och år kan skolor få mer pengar om många elever har utländsk bakgrund eller om utbildningsnivån är låg hos barnens föräldrar. Detta för att utjämna så kallade strukturella skillnader genom exempelvis mer personal.
Men sedan modellen infördes i Katrineholm har det dykt upp mer kunskap i ämnet, mer forskning och en skarpare lagstiftning som kräver förändringar. Därför föreslås bildningsnämnden på mötet den 17 november anta en ny socioekonomisk fördelningsmodell av resurserna.
I den modell som nu används fördelas mer resurser till skolor med hög andel barn som är födda i Sverige, men vars föräldrar är födda i andra länder.
Men bildningsförvaltningen, och även forskningen, har visat att barn vars båda föräldrar är födda utomlands ofta klarar skolan bättre än elever som har en helt svensk bakgrund. Denna faktor föreslås därför försvinna när modellen görs om.
En annan förändring kommer att handla om kön. Det har visat sig att flickor ofta har bättre betyg än pojkar på Katrineholms skolor. Därför föreslås i den nya modellen att skolor med flera pojkar än flickor ska få mer pengar.
Föräldrars utbildningsbakgrund kvarstår dock som en viktig faktor i det uppdaterade förslaget till resursfördelningsmodell. I kommunen är skillnaderna stora mellan skolorna när det gäller hur hög utbildning föräldrarna har. Dessutom föreslås den nya modellen fortfarande omfatta migrationsbakgrund; skolor med barn som är födda utomlands och som har bott i Sverige i upp till sex år föreslås få mer pengar.