Wikström, som förutom idrottsminister även är statsråd med områdena sjukvård och folkhälsa på agendan, anlände storstilat i blank statsrådsbil till Duveholmshallen på måndagens förmiddag.
Där utsattes han för flera föredragningar om Katrineholms idrottspolitik och föreningsliv. Sammantaget verkade ministern imponerad av det breda arbetet som inte minst sker i Duveholmsområdet, där badhus, idrottshallar, hockeyrinkar och utomhusplaner samsas på kommunens mark.
– Katrineholm är intressant och det är spännande att se hur man har klarat av sina utmaningar och kopplat det till idrotten, säger Gabriel Wikström.
Utgångspunkten är Katrineholms prekära situation med både plus och minus på kontot. Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande, redogjorde för båda dessa sidor.
– Katrineholm är en delad kommun. Samtidigt som vi bygger 700 bostäder, parkeringshus och nya förskolor så har vi högre arbetslöshet än de flesta, barnfattigdomen är hög och vi har tagit emot dubbelt så många invandrare än många andra. Där har vi gjort ett kanonsolidariskt jobb, säger Göran Dahlström.
– Höga avgifter exkluderar många ungdomar från idrott i dag och det får inte växa. Det är gigantiska kostnader för en familj i en idrott som exempelvis hockey, säger Göran Dahlström.
Dahlström är själv fostrad i idrottsrörelsen, han har en bakgrund som tränare i bandy och fotboll, och ser sitt politiska uppdrag som en klar parallell till idrotten; båda handlar om lagbygge för att nå gemensamma mål.
Idrottsministern verkar vara av samma uppfattning.
– Idrott är inget särintresse, det är ett allmänintresse, säger han.
– Vi har sett att när vi satsat pengar på idrott så klarar vi också saker som integration bättre. Idrotten bidrar även till att nå andra mål som bättre liv och hälsa samt demokratisk fostran, säger Gabriel Wikström och poängterar med emfas:
– Det är precis så man jobbar i Katrineholm.
Men när det gäller statliga pengar till idrottsanläggningar säger ministern stopp på belägg. Det är en kommunal fråga, anser han. Däremot satsar staten cirka två miljarder kronor på idrotten årligen i form av indirekt stöd i olika former.
– Nu har vi höjt stödet med 157 miljoner vilket inte har gjorts sedan 2009, säger Gabriel Wikström.
– Det är regeringens uppdrag att sluta hälsoklyftorna i samhället och idrottsrörelsen passar som hand i handske för det, säger Gabriel Wikström.