– Min storasyster Agnes spelade fiol och därför blev det fiol för min del också. Mer aktivt val än så var det inte, säger Adam med något av en axelryckning.
När det begav sig gick han i trean på Floda skola. Med ett hårt grepp om felan blev det Kulturskolan nästa; att spela fiol var ju kul! Åtminstone ett tag, för efter några år började intresset för notnötandet svalna betänkligt.
– I sexan funderade jag allvarligt på att sluta. Men jag började i musikklass på Tallås och fortsatte ett tag till.
Lusten återvände och i dag lever och andas Adam fiolspel 24–7. Vändpunkten kom på sommarlovet före nian, då han deltog på ett musikläger – och på allvar upptäckte folkmusiken.
– Jag gillar många olika musikstilar och har spelat pop, rock och klassiskt. Men i folkmusiken är ju fiolen väldigt central. På lägret lärde jag mig spela på gehör. Jag hade aldrig förut spelat på det sättet och tyckte att det var jättekul. Och jag fick spela tillsammans med äldre musiker som kunde den här musiken som för mig var helt ny. Det var väldigt inspirerande.
Adam föll pladask. Nu tar han alla chanser att besöka de spelmansstämmor och folkmusikfestivaler som arrangeras i de svenska buskarna. Folkmusiken är en livsstil som Adam bara har börjat upptäcka:
– På stämmor och festivaler möter man människor som är som en annan och delar känslan för musiken. De flesta andra musikstilar lockar folk att delta som åskådare. På folkmusikstämmor deltar man genom att spela tillsammans. Det är roligt.
Efter en musikinriktad estetutbildning på Duveholmsgymnasiet fick Adam i somras något som är få förunnat: Eric Sahlström-stipendiet. Tillsammans med ytterligare fem utvalda unga spelmän fick han en eftertraktad plats på fiol- och nyckelharpskursen på Ekebyholms slott i Uppland. Nu pluggar han på musiklinjen med folkmusikinriktning på Lunnevads folkhögskola utanför Linköping.
– Att spela tillsammans är ett sätt att lära känna andra människor. I skolan är hela klassen som ett band. Vi spelar tillsammans hela dagarna. Men det är klart att det också är väldigt kul att stå på en scen framför en publik.
Det gör han med en kompisgrupp hemma i Katrineholm. De kallar sig Filosoferna, bildades i vintras och har med viss framgång tävlat i både Livekarusellen och Musik direkt. Filosoferna blandar olika stilar av rock med folkmusik.
– I ett så annorlunda band kan man göra många spännande saker och experimentera mycket. Det blir väldigt kreativt. Folkmusiken är i grunden inte lika experimentell även om det i dag finns många olika slags folkmusik.
Varje medlem av Filosoferna har skapat en egen karaktär, ett slags rollspelshjälte som utifrån sina egenskaper ska bidra till världens räddning. Adam är Ü, en gudomlig skogsvarelse som kämpar för naturens överlevnad. I Ü finns spår av den Adam som har växt upp på landet mellan Bie och Flodafors.
– Jag gillar naturen. I den finns ett lugn för mig att hämta in. Det finns en stark koppling mellan naturen, gamla folksagor och folkmusiken. Så det är kanske inte konstigt att det är jag som representerar folkmusiken i Filosoferna.