Den 18 mars är ett efterlängtat datum, då regeringens proposition om bristande tillgänglighet lämnas till riksdagen.
En rad organisationer har i över tusen dagar stått bakom den så kallade Torsdagsaktionen för att hålla frågan levande om att klassa otillgänglighet som diskriminering. Inför varje regeringssammanträde på torsdagarna har organisationerna funnits på plats utanför regeringskansliet.
I dag är det förbjudet att diskriminera personer med funktionshinder, men bristande tillgänglighet ses inte som diskriminering.
Synskadades riksförbund, SRF, står också bakom Torsdagsaktionen. Joachim Kåhlman, ombudsman på SRF och uppvuxen i Katrineholm, hoppas innerligt på att lagförslaget ska mynna ut i något som faktiskt gör skillnad.
— Ingen vet än vad det kommer att innehålla.
När han får höra om att bussen körde förbi Oliwer Rönnelin på hållplatsen i Strångsjö säger han att det är väldigt allvarligt att över huvud taget köra förbi ett barn, och att det blir än mer allvarligt när det är ett barn med funktionshinder.
Som synskadad, säger Joachim Kåhlman, har man ofta svårt att åka kollektivt då man behöver veta vilken buss som går, om och var den stannar, och att man är beroende av bussföraren som ofta har många andra saker att tänka på.
— Det finns problem på så många fronter när det gäller tillgänglighet. I kollektivtrafiken handlar det exempelvis om att det inte finns hållplatsupprop i bussarna eller ledsagning om man ska byta buss.
— Vi jobbar mycket med att påverka, men det är väldigt tungjobbat, säger Joachim Kåhlman.
Han tror att en tydlig lag om ett diskrimineringsförbud som omfattar bristande tillgänglighet är det som krävs för att nå resultat.
— Alla tycker att frågan om tillgänglighet är viktig, men ingen vill betala. Det finns mycket jobb kvar att göra.