Tidigare i vår tog Dagens Nyheter upp situationen för landets polisområden, där 832 anställda poliser förra året lämnade tjänsten. Samtidigt var antalet nyutbildade poliser 646, alltså 186 färre än dem som lämnat yrket. Fler yngre poliser – under 40 år gamla – lämnade yrket under 2015 jämfört med 2014. Att de som varit poliser under lång eller ganska lång tid slutar innebär också kompetensförluster för kåren. En helt nyutbildad person kan inte direkt ersätta en polis med lång erfarenhet. Enligt DN har 144 poliser sagt upp sig i hela landet under årets första två månader i år.
Men i Katrineholms polisområde är situationen inte alarmerande.
– Vi tappade en polis förra året, det var en kvinna som hade tjänstledigt för att pröva ett annat yrke och sedan inte kom tillbaka. Vi hade också en civilanställd som gick i pension, säger Anders Gölevik, polisområdeschef i Katrineholm, Vingåker och Flen.
Orsaken till att Katrineholm inte är drabbat på samma sätt som andra regioner tror Gölevik ligger i att polisstyrkan här är ung.
– Generellt blöder vi inte i Sörmland. Däremot tappar vi personal till verksamheter inom polisen. Nu ska vi inrätta jourroteln, som i och för sig kommer att jobba för oss också, men det blir ändå ett tapp.
I sommar ska 345 polisassistenter placeras ut i landets sju regioner. Bergslagen, Mitt, Nord och Öst, där Sörmland ingår, får dela på 99 poliser.
– Det är inte fördelat än, men hit får vi åtta nya i juli och sju nya i december, säger Anders Gölevik.
I DN:s genomgång kritiserar både poliser och facket polisledningen för att trolla med siffror. Vaktmästeri och personal på hittegodsavdelningen räknas på sina håll till den yttre verksamheten. Så är det dock inte heller i Katrineholm.
– Nej, vårt vaktmästeri tillhör inte lokalpolisområdet. Receptionen räknas, de är en viktig resurs, men hör inte till den yttre verksamheten. Jag känner inte igen mig i de beskrivningar jag ser i media från storstadsregionerna, säger Anders Gölevik.
För att behålla landets poliser i kåren tror Gölevik att det behövs en ordentlig genomgång av lönesättningen.
– Jag förstår missnöjet med lönerna från poliserna. Det går inte att finansiera med den budget som finns, det måste skjutas till pengar från regeringen, säger han.
Ingångslönen för en polis är omkring 25 000 kronor.
Facket anser att det är allvarligt att många poliser väljer att sluta.
– I regionen har vi tappat folk och det är inte bara pensionärer, säger Martin Ulvenhag från Polisförbundet region Öst.
– I Katrineholm är tappet kanske inte så stort, men ser vi regionalt på det har vi tappat folk.
I DN:s artikel talas om trolleri med siffror, för att det ska se ut som att poliserna i yttre tjänst blir fler.
– Det som hänt här är att man flyttade om trafikpolisen från regional nivå till lokal nivå, för att nå målet att 50 procent av de anställda ska vara i yttre tjänst, alltså i utredning och lagföring samt ingripandeverksamheten, säger Ulvenhag.
Han blir glad när han hör att Gölevik efterlyser en genomgång av lönesättningen.
– Det är fantastiskt när cheferna börjar säga så, jag har inte hört det av någon chef tidigare. Jag tror att de börjar inse att läget är akut, det känns bra att de gör det.
Enligt Ulvenhag är poliserna missnöjda med löner och arbetsförhållanden och att man inte blir fler i kärnverksamheten.
– Det blir betydligt tuffare för dem som är kvar, som inte hinner äta vissa dagar. Sedan hör man Kajsa Möller (polisens personaldirektör) säga att läget inte är akut. Då har man inte lyssnat på poliserna, säger han.