Amanda Björling-Wikhagen, polis, och Sebastian Holmström, utredare konstaterar att lagen är ny och att inga fall där den använts är färdigutredda i Katrineholms lokalpolisområde än.
Självständigt förverkande. Så heter den lag som trädde i kraft den 8 november i fjol och som ger polisen rätt att utan konkreta misstankar om brott ta föremål i beslag. Det räcker att polisen anar eller anser att en persons inkomster inte står i proportion till personens ägodelar.
I lokalpolisområde Katrineholm, där Flen och Vingåker också ingår, har lagen kommit till användning en handfull gånger sedan i november. Inget av ärendena här har slutförts än.
– Det kan bli mer omfattande utredningar, av finansiell karaktär, än vad vi tidigare har haft på mängdbrott, säger Sebastian Holmström, civil utredare i lokalpolisområde Katrineholm.
– Vi har i uppdrag att fokusera på de kriminellas tillgångar. Det ska inte vara lönsamt för brottslingar att leva kriminellt. "Tillgångsinriktad brottsbekämpning" är samlingsnamnet för de olika verktyg vi har. Rent krasst kan vi ta saker i beslag från kriminella, utan att själva föremålet är kriminellt.
Inledningsvis är det något som väcker polisens intresse.
– Vi ger oss ju inte på vem som helst och söker igenom deras tillgångar. Någonting ska finnas, som väcker vårt intresse, säger polisen Amanda Björling-Wikhagen.
Det kan handla om pengar, kontanter och bankmedel. Även om föremål, som kläder, klockor, bilar eller till och med fastigheter. Sakerna misstänks vara köpta för pengar som kommer från brott.
– Egentligen är det allt av värde, som inte är skäligt att ha i relation till inkomsten. I vissa kriminella kretsar ser man att märkesvaror glorifieras. Gucci, Moncler, Versace, Chanel, Louis Vuitton, säger Sebastian Holmström.
Fattar polisen misstankar och tar in en person på förhör, måste den kunna visa att den haft pengar för att skaffa föremålen legalt.
– Vi lyssnar på förhörspersonen. De kanske svarar "jag har fått den av mamma", då får vi kolla det, men så kan det ju vara. Det som är bra med lagen är att den fungerar i alla led, från springpojken som säljer narkotika på gatan upp till baronen som har miljonvillor. Så länge vi kan visa att det kommer från illegal verksamhet kan vi ta det.
Amanda Björling-Wikhagen fyller i:
– Ofta när vi ställer frågor om något föremål som de skaffat för illegala pengar, har de svårt att svara på frågorna. Det blir luddiga svar. Då kan man fatta mer misstankar.
Något exakt fastställt värde, där föremålet antingen är värt för lite, eller värt så mycket att polisen alltid blir misstänksam, finns inte.
– Men det ska ju vara kännbart för personen i fråga, säger Amanda Björling-Wikhagen.
Ett typiskt fall kan se ut så här: Polisen går in i bostaden hos en misstänkt hälare. Han har en dyr bil och kontanter hemma, men ingen legal inkomst. Brottsmisstanken om häleri kanske faller, om polisen inte kan visa att han köpt och sålt stöldgods. Men den dyra bilen och högen med kontanter utreds ändå, sedan den nya lagen kom, separat. Hälaren måste förklara varifrån han fått bilen och kontanterna.
Polisen avgör vad som ska tas i beslag, men inom 24 timmar ska åklagare fatta beslut om beslaget ska bestå. Ska beslaget förverkas, alltså att staten behåller det, ska det beslutet fattas av domstol. Saker och pengar som tagits i beslag så här blir statens egendom.
Jo, Justititeombudsmannen, har uttryckt kritik mot den nya lagen och anser att den inte är tillräckligt rättssäker.