Ljusplanen var uppe i kommunstyrelsen och vände i augusti. Den återremitterades efter synpunkter på att det inte tillräckligt tydligt framgick att hela kommunen omfattas av planen.
Syftet med ljusplanen är att visa tankarna med ljussättningen av kommunen, vad som kan göras och vad som är viktigt. Bland annat är upplevelsen av trygghet hos medborgarna viktig, och således betydelsefull för hur ljusplanen har utformats.
När det nu har förtydligats att ljusplanen inte bara handlar om centralorten utan även kransorter och landsbygd, har kommunstyrelsen beslutat föreslå kommunfullmäktige att anta det styrdokument som planen utgör. När planen har stämts av mot kommunplanen kommer den att vara giltig till och med år 2019.
Men Kristdemokraterna är inte helt nöjda och reserverar sig på en punkt mot beslutet. Denna punkt handlar om Djulö allé, som har lämnats utan ljussättning för att även mörkret ska få sin plats.
Joha Frondelius (KD) håller inte med om att mörkret behövs just där. Han kan dagligen se hur populär promenadvägen runt Djulö är.
– Jag vill att allén ska synas, säger han och föreslår i stället punktbelysning i träden, vilket skulle ge motionärer fördelar när de vill ut i mörkret.
"Låt oss belysa och visa denna stadsdel även under den mörka tiden och samtidigt skapa en trygghet för alla som vill gå, springa eller cykla", skriver Kristdemokraterna i sin reservation till beslutet.
Nu togs beslutet om ljusplanen i dess nuvarande form, inklusive en mörklagd allé. Dock är kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) inte främmande för att ljussättning i området kan bli aktuell längre fram.
– Frågan kommer kanske åter, säger Dahlström.