Vårdgarantin innebär att alla människor ska få kontakt med sin vårdcentral, det vill säga primärvården, samma dag som man ringer. Enligt vårdgarantin ska patienten också få en medicinsk bedömning, av läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal inom tre dagar.
Enligt statistiken hos Sveriges kommuner och regioner fick bara 47 procent av de patienter som i juli sökte till Lindens vårdcentral en medicinsk bedömning inom tre dagar. I maj fick endast 26 procent hjälp inom vårdgarantin. Bäst resultat i år redovisar Lindens vårdcentral i januari. Då fick 61 procent av patienterna en medicinsk bedömning inom tre dagar.
Men enligt Helena Gustafsson, chef för Lindens vårdcentral, och Anna Ormegard, divisionschef för primärvården i Region Sörmland, finns det en förklaring till de låga siffrorna.
Vårdcentralen förändrade arbetssättet i början av förra året, för att prioritera mer rätt. Lindens vårdcentral har låtit sig inspireras av en vårdcentral i Östergötland. Det innebär inte att den som ringer först får en tid utan att tiderna går till dem som har störst behov av dem.
Vårdcentralen har dagliga ronder där bland annat läkare och sjuksköterskor bedömer samtliga patienter som tele-q-sköterskan bedömer har behov av ett besök på vårdcentralen, för att se vilka som har störst behov av att träffa en läkare eller annan profession.
– Många regioner har flaggat för att registreringen är en utmaning. Jag har grottat mycket i de här siffrorna och jämfört med både andra regioner och privata vårdcentraler. Generellt är det en utmaning, säger Anna Ormegard.
Enligt henne handlar det bland annat om att personalen jobbar på olika sätt.
– Det här systemet kräver att man diagnoskodar besöken. Om man inte har gjort det så räknas det inte in i vårdgarantin trots att patienten har fått ett besök eller en bedömning inom tre dagar. Alla yrkeskategorier är inte lika vana att diagnoskoda, förklarar Anna Ormegard.
Helena Gustafsson konstaterar att vårdcentralen uppenbarligen registrerar fel.
– Vi är medvetna om det och tycker att det är pinsamt att det ser så lågt ut i registreringen, säger hon.
Vårdcentralen har varit i kontakt med den person i regionen som håller i registreringen för att höra hur de kan göra på annat sätt.
– Vi hade säkert kunnat förbättra det, men eftersom vi behövt många resurser till vaccineringen, så har jag medvetet valt att inte lägga krut på den administrativa delen. Vårt fokus har varit att serva patienterna, inte systemet. Tyvärr avspeglar inte det sig i statistiken och det känns oerhört tråkigt, säger Helena Gustafsson.
Hon upplever dock inget missnöje bland patienterna.
– Jag fick återkopplat till mig mer missnöjda patienter för ett antal år sedan och framför allt innan vi införde det här nya systemet, säger hon.
Enligt en enkätundersökning är 75 procent av patienterna (betyg 4 och 5) nöjda med tillgängligheten och 90 procent av patienterna är nöjda om man lägger till betyget 3.
– Vi har riggat ett system för att vara mer rättvisa i vår bedömning och prioritera dem med störst vårdbehov. I nuläget gynnar inte det systemet registreringsrutinen men vi jobbar på det och kommer se till att vi både registrerar rätt och lever upp till vårdgarantin, säger Anna Ormegard.