Jörgen Bragner, verksamhetsområdeschef på Karsuddens sjukhus.
Mellan 2014 och 2019 ökade antalet personer som döms till rättspsykiatrisk vård i Sverige, från 261 till 356. Det rapporterar TT.
Sedan dess har antalet domar stabiliserats, men i fjol syntes en ny stor ökning, då antalet personer som begått brott och bedömdes lida av en allvarlig psykisk störning steg från 312 till 366.
– Det här ökade vårdbehovet vi ser kommer att fortsätta och det blir en ackumulerad effekt eftersom vårdtiderna är så långa. Det kommer att få effekter under väldigt lång tid, säger Mikael Malm, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg på SKR, till TT.
– Vi har fullt och det har vi haft i tre år nu. Ändå har vi klarat oss lite bättre än andra regioner där det varit ännu tuffare, säger Jörgen Bragner, verksamhetsområdeschef på Karsuddens sjukhus.
Karsuddens sjukhus i Katrineholm är ett av landets största rättspsykiatriska sjukhus. Här finns 155 vårdplatser. Sjukhuset har avtal med regionerna Stockholm, Sörmland, Gotland och Örebro.
Den senaste tiden har det exempelvis dömts många fler sörmlänningar är vad man egentligen har avtal om.
– Man har avtal om 38 platser men vi har 51 sörmlänningar inne just nu. Så det är så fullt som det kan vara. Döms det flera sörmlänningar kan det vara så att vi måste flytta dem som är på väg ut, som har permissioner, till allmänpsykiatrin, säger Jörgen Bragner.
Enligt honom har man sett det här komma, de senaste två-tre åren.
– Därför jobbar vi mycket med att försöka ha en effektiv vårdprocess.
Sveriges kommuner och regioner har tittat på domarna från 2014 och framåt.
– Men 2010 hade vi mer platser än patienter. Så antalet personer som dömts har varit väldigt varierande.
Enligt Jörgen Bragner har det tidigare funnit mer luft i systemet. Sjukhuset har bland annat haft så kallade tekniska vårdplatser, vilket inneburit att man kan flytta patienterna mellan vårdavdelningarna.
– Men i dag är alla kliniker fulla. Det finns ingen luft kvar i systemet.
– Det är en tuff situation och jag tror att alla kliniker tycker att 90-95 procent beläggning hade varit bra. Den ligger i dag på över hundra när man tittar på landet i stort. Det beror på vart trenden tar vägen. Vi har varit med om tidigare, att det döms färre under tre år i rad och då jämnar det här ut sig. Men fortsätter det att öka som det gjort sedan 2014, då är det en väldigt oroande trend.
Händer ni att ni säger nej till att ta emot patienter?
– Nej, vi måste ta emot dem, på något sätt. Däremot säger vi nej till kriminalvården.
Händer det att patienter behöver bo tillsammans?
– Inte hos oss. Vi har inte kommit dit och jag hoppas verkligen att vi aldrig kommer dit. Flera kliniker i Sverige har börjat dubbelbelägga. Man gör också om rondrum, samtalsrum, konferensrum, vårdrum, för att klara det. Men än så länge har inte vi behövt göra det. Jag hoppas att vi ska klara av att bedriva en god och säker vård utan att modifiera sjukhuset.
"På lång sikt behöver vi utveckla metoder och strategier för att förebygga att personer med psykisk sjukdom begår brott. Och det handlar inte enbart om allmänpsykiatrin, utan om hela samhällets skyddsnät", säger Mikael Malm, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg på Sveriges kommuner och regioner, till TT.
En prognos av det framtida behovet av rättspsykiatrisk vård som SKR nu tagit fram visar att trycket, av allt att döma, kommer att fortsätta öka – och att den planerade utbyggnaden är kraftigt underdimensionerad.
Fram till 2035 krävs 560 extra platser, enligt SKR. Det innebär att det då kommer att behövas över 2 000 fasta slutenvårdsplatser, vilket kan jämföras med dagens omkring 1350 platser.